Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XII (1697—1718) - Myndighetsförklaringen. — Fredsåren 1697—1700
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med hvilka de icke voro förtrogna; det hade måhända skett i den afsigt, att
de icke hvar för sig skulle blifva allt för sjelfständiga, men deremot tvingas
att mera lita på hvarandra. 1 sin helhet var förmyndarregeringen skyldig
»att styra riket efter Guds och Sveriges lag samt den gjorda regeringsformen,
och de skulle och borde så forestå sitt förmynderskap, som de det inför Gud
och en myndig konung ansvara kunde». Den frågan, vid hvilken ålder den
unge konungen skulle anses myndig, var i hans faders förordningar ej
besvarad; men gammal häfd hade bestämt det adertonde året, och den allmänna
meningen efter Karl XI:s död antog för visso, att denna bestämmelse skulle
gälla äfven för Karl XII.
Den förmyndarregering, som nu för en tid
/ / styrde Sverige, var lika litet som den foregående
eller ännu mindre än den vuxen sin uppgift,
^ Smittad af tidens politiska korruption, saknade
395. Karl Xll:s namnteckning. den oegennyttans styrka. Den söndrades af parti-
strider och egde ej inom sin krets en öfverlägsen personlighet, hvilken
kunnat, om han velat, leda de öfrige mot ett stort fosterländskt mål. I sin
verksamhet kände sig regeringen icke fri. Den fruktade för efterräkningarna
af en fullmyndig konung och följde derfor i allmänhet den regeln att
>hand-tera allt med god försigtighet till undvikande af vidriga omdömen om
konduiten >. Man gaf sig således icke ut på några nya vägar, utan »hade i allt
salig konungeus förordningar sig till rättelse». I den yttre politiken rar
detta förmyndarne uttryckligen anbefaldt af Karl XI, och någon brådstörtad
omkastning i våra mellanfolkliga förbindelser kunde derför knappast
ifråga-komma. I hvarje fall märktes det snart, att Karl XI gått bort. Vår
ställning blef utan tvifvel svagare, och inom regeringen och
ridet gjorde sig efter hand gällande de åsigter, mot hvilka
Bengt Oxenstjerna alltid med ifver kämpat. Beröfvad stödet
af sin konung, stod den gamle kanslipresidenten nu så godt
som ensam och såg sig gång på gång öfverflyglad af siua
motståndare, Frankrikes mer eller mindre oegennyttiga
vänner. De bidade med tillförsigt sin seger. Allt mer bundna
vid Louis XIV:s intresse, gjorde de allt för att inom det
396. Karl XII:s sigill. , c , < i.* i i i i j.*n r** t? i *1
svenska radet lanka besluten till gagn tor r rankrike, i
synnerhet med afseende på den fortgående fredsunderhandlingen i Rijswijk. Sitt
fäderneslands inflytande ökade de derigenom. icke.
Förmyndarstyrelsens svaghet, tydlig inför efterveriden, var uppenbar
redan för samtiden och ingaf mången den fruktan, att eländet från Karl Xis
ungdoms- och barnår skulle förnyas. Man längtade allmänt, att den unge
konungen inom kort skulle sjelf öfvertaga ledningen af sitt rike; han var,
som det ofta händer, föremål för de största förhoppningar. De voro ej heller
alldeles ogrundade. Vid den stora brand, som strax efter Karl Xis död lade
Stockholms slott i aska, hade den unge monarken, knappast femtonårig, visat
en hög grad af kallblodighet och lugn. Hans andliga utveckling hade sprungit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
