Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XII (1697—1718) - Myndighetsförklaringen. — Fredsåren 1697—1700
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■gick. Hos Peter I, barbaren med de stora framtidsideema, hade den tidigt
slagit sina rötter, och han räckte villigt sin hand att förverkliga den. Hvad
Ryssland mest behöfde, såg han klart, och han stälde sitt mål derefter utan
skrupler och utan att räkna offren, som det kostade att hinna dit. Öfver
ruinerna af Sveriges storhet gick den väg, på hvilken det ryska folkets
millioner måste vandra för att nå sin plats i verlden och fylla sin bestämmelse.
Det kunde icke blifva annorlunda.
Efter hand mognade anfallsplanerna mot Sverige under ifrig verksamhet
af Patkul såsom mellanlöpare och främste rådgifvare. I april 1699
öfver-lemnade denne åt konung August ett betänkande, hvari han vidare utvecklade,
hvilka mått och steg borde tagas för att betrygga framgången. Han talade
bland annat om att närmare förbinda Danmark, att vinna Brandenburg till
verksamt deltagande, att bringa till slut
kriget mellan Ryssland och Turkiet
och att förpligta tsaren att nöja sig
med Ingermanland och Karelen såsom
segerlön. Han rådde äfven att taga
Livland genom en öfverraskning för att
sätta Sverige i förlägenhet och drifva
den polska republiken att sluta sig till
de förbundne, och han bifogade ett
särskildt förslag, huru denna s
entreprise» mot Livland skulle lättast låta
sig verkställa. Planen vann konung
Augusts bifall, och man böljade att
sätta den i verket. Brandenburg
iakttog tills vidare en tvetydig hållning och
bidade med vanlig slughet sin tid; men
emellan August och den på Danmarks
tron nyss uppstigne, ärelystne
Frederik IV afslöts kemligen den 25
september 1699 i Dresden ett
anfallsförbund mot Sverige. Redan i juli hade Danmark och Ryssland träffat sina
’öfverenskonnnelser; och den 11 november 1699 ingick Peter I med August ett
förbundsfördrag, som tillförsäkrade tsaren kraftig hjelp att grunda ett ryskt
välde vid Östersjön. Det skedde tre dagar, sedan Peter i Moskva med Karl XII:s
sändebud förnyat fördragen med Sveriges krona.
Om dessa underhandlingar mellan våra grannar hade till den svenska
regeringen kommit endast obestämda rykten, och man syntes ej veta af, att
någon fara hotade. Karl XII sjelf hade allt jemt sitt ögonmärke på de
hol-steinska affärerna och omfattade sin svågers sak med en oförsigtig ifver, som
ogillades af de betänksamme och af hertigens många vedersakare inom Sverige.
Under sommarn 1699 lät han utan sina ministrars hörande och på sin svågers
begäran 2 400 man afgå från Wismar till Holstein för att deltaga i de ra-
402. Peter I, tsar af Ryssland
(1672-1725).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
