Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XII (1697—1718) - De första krigsåren. 1700, 1701
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
antog sig rikets forsvar och säkerhet». Regeringen skulle foras af rådet,
men de vigtigaste ärendena i sista hand afgöras af konungen sjelf.
Följande natt begaf sig Karl XII från sin hufvudstad, dit han aldrig
lef-vande återvände. Hans färd gick till de södra och vestra landskapen, der han
under våren påskyndade flottans utrustning och besåg försvarsanstalterna pa
vestkusten. I juni 1700 kom han åter till Karlskrona, der den svenska
örlogs-flottan låg färdig att utlöpa under Hans Vachtmeisters befäl och söka sin
förening med den engelsk-holländska eskader, som nalkades från Kattegat.
Den 22 juni var den svenska flottan på höjden af Ystad och ilade sedan mot
sundet, der hon kastade ankar utanför Ivungsdjupet eller Drogden, den
vanliga stora segelleden mellau Saltholmen och Amager. Då alla sjömärken här
blifvit borttagna och den danska
flottan lagt sig tvärs för mynningen af
farvattnet, vågade ej Vachtmeister
forcera det samma, men förde i stället pa
Karl XII:s egen uttryckliga befallning
den svenska örlogsflottan genom den
så kallade Fliutrunnan, den med grund
uppfylda, farliga segelleden mellan
Saltholmen och kusten af Skåne.
Några dagar derefter förenade sig
svenskarne med sina bundsförvandter oeh
började, ehuru utan synnerlig
framgång, bombarderingen af den danska
flottan, som emellertid dragit sig under
Kjöbenhavns kanoner. Karl XII, trött
vid krigets hittills varande förlopp,
beslöt då att företaga en landstigning
på Själland för att från landsidan
405. Karl Magnus Stuart anfalla den danska hufvudstaden. LanJ-
(omkr. i65o-noö). stigningsplanen uppgjordes af general-
majoren Karl Magnus Stuart och verkstäldes äfven af honom under skyddet
af kanonaden från den svenska flottan. Det skedde på aftonen den 25 juli1
vid Humlebek mellan Helsingör och Ivjöbenhavn. Utan möda undankastades
fiendens svaga posteringar, och inom några timmar stod en svensk här af 5000
man på Danmarks jord. Den lilla strid, som föregick, har ingen, annan
betydelse än den att vara Karl XII:s »första vapenbragd». Under de följande
dagarna ankommo förstärkningar från Skåne, så att den svenska styrkan slut-
1 För 1700-talet erhållas riktiga data enligt den nya stilen (jfr del. V, 127) genom tillag?
af elfva dagar till den gamla; men i Sverige uteslöts på konungens befallning skottdagen år 1700,
hvadan skiloaden mellan nya stilen och Sveriges tidrukning fortfor att vara endast 10 dagar inda
till år 1712, då gamla stilen återtogs genom att, utom skottdagen, ytterligare tillsatta en dag till
februari månad. Sveriges kalender var under dessa år olik hela den öfriga verldens. — I det
följande äro data under nyss nämda år angifna efter Sveriges då varande, i officiela handlingar
brukliga tidrakning, hvarjemte vid utländska data nya stilen står bredvid i parentes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
