Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XII (1697—1718) - De första krigsåren. 1700, 1701
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och han ilade de sina till hjelp i den vissheten, att »han hos sig hade Gud
och sin rättvisa sak». Taget gick fram genom ett alldeles forhärjadt land,
på uppblötta vägar, under bitande köld; förråden voro ringa, och nattens hvila
måste af både befäl och soldater sökas under bar himmel. Den 17
november kastade svenskarne tillbaka Sjeremetiefs ryttarskaror vid Pyhäjoki pass,
och den 19 på aftonen stodo de en mil från Narva. Några timmars marsch
den följande dagen förde dem i åsynen af fienden. Ryktet om deras
annalkande hade inom det ryska lägret uppväckt den stiJrsta oro, och tsar Peter
gelf öfvergaf de sina genom en skamlig flykt, lenmande högsta befälet åt en
utländing, hertigen af Croy, en man utan tillräcklig erfarenhet och utan
förmåga att skaffa sig gehör hos dem han skulle befalla.
Den 20 november 1700 stod slaget vid Narva. Det omedelbara anfallet
på det ryska lägret framgick ur Karl XII:s eget beslut och var utan tvifvel
ett vågstycke; men det fraratvangs i sjelfva verket af den svenska härens
406. Narva och Ivaogorod (1702).
Afbildnlogarna 24 och 25 i denna del ha fått oriktiga underskrifter. Afb. 24 bör vara: »Tyska», sedermera
svenska Narva, befäst stad med slott, p& estniska Bidan af Narovafloden (1615); afb. 25 bör vara: Ivangorods
slott eller ryska Narva. på ingriska stranden af Narovafloden (1615).
ställning, som ej lemnade någon annan utväg till räddning än ögonblicklig
strid — och seger. Slagordningen uppgjordes af generallöjtnanten Karl
Gustaf Rehnsköld. Hären uppstäldes i tvenne stora anfallskolonner, af
hvilka den venstra anfördes af Rehnsköld, den högra åter af Otto Yellingk.
Konungen befann sig på den venstra flygeln; der märktes äfven bland de
främste öfversten för dalregementet Magnus Stenbock och chefen för
konungens lifdrabanter, generalmajoren Arvid Bernhard Horn. Klockan
två eftermiddagen skedde anfallet under en häftig snöyra, som i det längsta
dolde de anryckande svenskarne för deras fiender. På två ställen stormades
under fortviflad strid ryssarnes förskansningar, och deras uppställning blef
fullkomligt genombruten. De närmaste regementena af deras venstra flygel
kastades undan, deras rytteri under Sjeremetief gaf sig i panisk förskräckelse
på flykten utan att vara omedelbart anfallet, hvarefter hela den svenska hären
störtade sig öfver deras högra flygel, som efter en stund råkade i full upp-
Svtriges historia. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
