Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Materiel odling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sökte man i dessa kompanier under många namn, som hade sina monopol på
handeln med vissa varor eller på vissa orter. Nyttan var tvifvelaktig.
Landets förnämsta handelsstad var Stockholm, dernäst, ehuru på långt afstand,
Göteborg och Norrköping. Stockholms haudelsflotta bestod 1651 endast af 40
fartyg; den räknade vid Karl XI:s död 79 inom de helfrias och 150 inont
de halffrias klass. De öfriga städerna egde vid samma tid tillhopa 32 af förra
slaget och 514 af det senare. Denna handelsflotta var bemannad med 4 000
båtsmän och hade i årlig fraktvinst 400000 till 500 000 kronor.
Kapitalvärdet af Sveriges och Finlands ut- och införsel beräknades år 1640 till 6
millioner daler s. m. De förnämsta utförsel varorna voro som nu säd samt
skogarnas och bergens produkter; de förnämsta införselvarorna voro kläden och tyg,
vigt- och tunnevaror såsom sill och salt, specerier samt flere slag af främmande
drycker. Sveriges utrikes handel fördes i synnerhet på Holland, i andra
rummet på de tyska östersjöhamnarna samt vidare på Ryssland, Danmark,
Storbritannien, Frankrike, Spanien och Portugal.
Om Sveriges myntförhållanden må följande data i korthet meddelas.
Under femtonhundratalet var, som vi sett, marken Sveriges högsta myntenhet
och fortfor att så vara till Karl IX:s tid, då den undanträngdes af dalern,
ett större mynt, som genom handeln från
Tyskland inkom i Sverige under Gustaf Vasa och af
honom äfveu skall hafva blifvit slaget i och för
aflöningar af hans tyska krigsfolk. Då dalern till
skrot och korn förblef nästan oförändrad, under
det att det inhemska myntet försämrades, blef t* , A/ , „ . ...
J . 443. Dukat (s. k. Gnpenhjelms) 1695.
deraf en följd, att dalerns värde steg i förhål- *ven9kt guid. funnet i Dauma
lande till det gamla svenska myntet. Dalern, och östr» »urberget &r i6M.»
hvars parikurs efter 1560 var 4 mark med löpande 32 öre, höll sig efter de
oerhörda stegringarna genom myntförsämringar under Eriks och Johans tid
vid 4 V2 mark år 1604, då Karl IX anbefalde myntningen af markstycken till
olika valörer, svarande mot multipler eller delar af en svensk daler, såsom
fyramarksstycket kallades till skilnad från den gamla tyska »slagna dalern»
eller »riksdalern». Kursen på denna fortfor emellertid att stiga i rörelsen
och uppgick år 1607 till 6 mark. Från år 1608 myntade Karl IX sjelf
sådana »slagna daler», hvilkas kurs ytterligare något steg med anledning deraf,
att Elfsborgs lösen i dylikt mynt erlades. Från år 1619 kan man anse
namnet riksdaler vara officielt antaget. Deuna riksdaler blef den högsta
myntenheten i silfver; men den »svenska dalern» blef till 1776 Sveriges högsta
räkneeuhet, ehuru den erhöll olika tilläggsnamn för att utmärka dess värde i
olika slags mynt. År 1624 införde Gustaf Adolf kopparmynt i Sverige och
upphöjde det till landets hufvudmynt utan att rätt betänka föränderligheten
af kopparns pris i handeln. Kopparmyntet stod i börjau i lika värde med
silfvermyntet, så att en daler kopparmynt svarade mot en daler silfvermynt
och en riksdaler specie utgjorde 1 V2 daler eller 6 mark. Denna kurs
undergick efter hand flere förändringar både så, att silfvermyntets värde föll i för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
