Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Materiel odling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållande till riksdalern, och så, att kopparmyntets värde nedsattes i
forhållande till silfvermyntet. Dessa förändringar faststäldes genom flere kungabref
på följande sätt. År 1633 bestämdes kopparmyntets förhållande till
silfvermyntet som 2 till 1, så att specie riksdalern skulle vara lika med 1 1/2 daler
s. m. eller 3 daler k. m. eller 12 mark k. m.; år 1643 faststäldes
förhållandet som 2 V2 mot 1, då specieriksdalern blef lika med 1 l/2 daler s. m. eller
3 3/4 daler k. m. eller 15 mark k. m. Nästa reduktion rörde både
silfvermyntet och kopparmyntet och blef för kopparmyntet den sista. Den
omständigheten, att specieriksdalern allt ifrån 1619 i allmänna rörelsen beräknats
till 52 öre, gjorde, att ett kungabref af 1665 bestämde, det specieriksdalern
skulle motsvara 1 5/g daler s. m. samt förhållandet mellan kopparmyntet och
silfvermyntet fastställas som 3 till 1, hvarefter specierilfsdalem blef lika med
1 5/8 daler st. m. eller 4 7/g daler k. m. eller 19 J/2 mark k. m. 1681 års
forordning,- som stod i samband med en
myntförsämring, medförde en
reduktion endast af silfvermyntet, då den
föreskref, att specieriksdalern skulle
vara lika med 2 daler s. m. eller 6
daler k. m. eller 24 mark k. m. Nästa
förändring af kursen inträffade mot
slutet af Karl XII:s tid, då konungen 1715
stadgade en förhöjning af
kopparmyntet med 50 procent af dess åsatta värde,
hvaraf följde, att i rörelsen
specieriksdalern blef lika med 3 daler s. m. eller 9
daler k. m. eller 36 mark k. m. Genom
regeringens bref af den 29 december
1718 blef denna kurs faststäld och
fortfor att gälla till 1776 års realisation.
Hvad särskildt angår det slags
nödmynt, som bar namn af mynttecken,
så voro dessa kopparrunstycken med åsatt värde af 1 daler s. m. De buro
icke konungens bild eller Sveriges vapen, utan voro försedda med flere
godtyckligt valda namn och bilder, såsom Kronan, Vett och vapen, Flink och
färdig, och så vidare.
Vigten af goda kommunikationer såsom nödvändiga för ett lands
handel och rörelse har varit till fullo insedd redan af sextonhundratalets
svenska statsmän. De hafva i detta fall uträttat mycket. De gamla vägarna
förbättrades, nya anlades, i synnerhet mellan de olika landskapen öfver de
obygder, som skilde dem, gästgifverier inrättades; och sedan postverket kommit till
stånd under Kristinas förmyndarregering, utsträcktes postförbiudelserna efter
hand till de aflägsna delarna af riket. Till böljan af tidhvarfvet höra
slussverken vid Lilla Edet och Söderström. Hjelmare kanal böljade att byggas
1629 samt öppnades för trafik 1640; den ombygdes sedan under Karl XI»
444. Kristofer Polhem
(1661-1761).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
