Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Materiel odling - Andlig odling - Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minderårighet. Storartade planer till kanalarbeten uppgjordes, innebärande
mer än en framtidstanke, och i flere fall blefvo undersökningar anstälda.
Det gälde i synnerhet att medelst en vattenväg öfver Sverige genom Venern
och Vettem förena Vesterhafvet med Östersjön. Det hade redan biskop Brask
funnit godt vara, »på det Sverige skulle blifva vid makt och Öresund och de
vendiska städer oss intet tränga». Äfven Karl XII egnade en sådan plan
mycken uppmärksamhet, som det synes efter väckelse af Emanuel Svedenborg,
hvilken 1716 vistades i Lund. Kristofer Polhem omfattade med ifver
företaget och uppgjorde ett storartadt kanalprojekt,’ som vann konungens bifall.
Arbetet började på våren 1718 vid »Karls graf», nära Venersborg, och
leddes af Polhem med hjelp af SveJenborg. Det upphörde likväl efter Karl
XII:s död.
Andlig odling.
Kyrkan. — LIroverken. — Vetenskaperna. — Skaldekonsten. — Bildande konst.
Det tidhvarf, under hvilket Sverige kom att i politiskt afseende intaga
en hedersplats bland Europas stater, har för dess andliga odling varit af en
oerhörd be.tydelse. Dess religiösa lif utvecklade och stärkte sig på den
protestantiska grund, som lades under Gustaf Vasas dagar; dess kyrka vann i
inre fasthet och antog till sist den organisation och den yttre ställning, hon
till vår tid bibehållit; och inom våra gränser, der förut samtidens lärda
bildning var ett sällsyut undantag och »den glada vetenskapen» nästan okänd,
uppstod hastigt en vetenskaplig, literär och konstnärlig verksamhet, som alltid
var aktningsvärd och i vissa enstaka fall af den betydenhet, att den på sig
faste det bildade Europas uppmärksamhet. Denna verksamhet stod för öfrigt
i nära sammanhang med de stora ländernas kulturlif. Gustaf Adolf var i viss
mening såniugsmannen; den säd han sådde bar hastigt frukt, och med det
karolinska tidhvarf vet kan Sverige anses träda in i ledet af Europas odlade folk.
Om kyrkans yttre förhållanden, om presteståndets politiska ställning
och om karakteren af det svenska församlingslifvet är i det föregående flere
gånger taladt i sammanhang med framställningen om Sveriges öden under
Gustaf Adolfs, Kristinas och Karl XI:s tid. Till hvad som blifvit sagdt om
presteståndets ställning vid den svenska riksdagen må här endast läggas, att
ståndet vid riksdagarna, utan något lagligt bemyndigande, konstituerade sig
till ett rikskapitel eller rikskonsistorium för behandling af en mängd
kyrkliga ärenden, äfven sådana, som dit liänskötos från de olika domkapitlen.
Denna på lag icke grundade myndighet upphörde under Karl XI:s regering.
Hvad som under detta tidhvarf för öfrigt utmärkte den svensk-lutherska
kyrkan lika som den lutherska kyrkan i allmänhet, var hennes stränga ortodoxi
och hennes i samband dermed stående oförsonlighet eller fiendtligbet mot
4tndra kristna trossamfund. För hennes teologer gälde det att ur de antagna
bekännelseskrifterna konstruera fram ett riktigt renlärigt dogmatiskt system;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
