Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Andlig odling - Bildande konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stil. Skada blott, att denna behagliga och fantasirika tafla, hvilken liksom
genom ett trollslag förflyttar oss till en festlig palatsgård i Italien, blott är
en — tafla; större delen af dénna praktarkitektur med dess galleri,
pelargångar, stöder och halfrtmda grottor är blott en dekoration, en tjusande lek
utan kroppslig verklighet.
Men alla dessa mindre arbeten äro blott att betrakta som förberedelser
till hans hufvudverk, det kungliga slottet, hvilket sedan upptog hela hans
konstnärliga verksamhet. Han uppenbarade deri alla sina egenskaper i deras
fulla storhet, och uppgiftens storlek tillät honom att utveckla dem i en
omfattning, som ej förunnats någon annan svensk konstnär i nyare tider. Liksom
de stora domkyrkorna i Upsala och i det forst under detta tidhvarf svenskt
blifna Lund äro hufvudrepresentanterna för medeltidens konst i vårt land, så
står Tessins slott i hufvudstaden såsom det mest storartade minnesmärket af
hela vår nyare konst.
Det gamla slottet i Stockholm, grundlagdt samtidigt med sjelfva
staden, var förmodligen redan i medeltiden det yppersta i riket, men liksom de
öfriga då for tiden mer ett fäste än ett palats. Under vasatidhvarfvet (del III,
s. 301) ombygdes och tillbygdes det tid efter annan genom tyska och
nederläud-ska arkitekter i äldre och yngre renässansstil, i synnerhet under Johan III och
senare under Gustaf II Adolf. Vid Karl XI:s tid företedde slottet en
vidsträckt, något oregelbunden fyrkant med hörntorn, på norra och östra sidan
skyddad af Norrström och emot staden af en djup graf samt dessutom
omgiften af en hög mur. Högt öfver bygnadsmassan med dess två borggårdar
och många tornspiror höjde sig det väldiga rundtornet »Tre kronor» (s. 400,
433, 504, 524). Karl XI synes icke förr hafva hunnit grundlägga sin
konungsliga envåldsraakt, än han började tänka på att låta delvis ombygga
sitt slott genom Tessin. Då denne 1687 företog (den sista studie-)resan till
Paris, medförde han uppdraget att förbereda denna ornbygnad. 1688 hade
Tessin sina ritningar färdiga. Verket sattes i gång med Karl XI:s vanliga
kraft. Hela företaget bär hans epvåldsstyrelses prägel. Ett kungligt bref,
kontrasigneradt af Lindsköld, utfärdades för hof- och slottsarkitekten Tessin,
»att ingen, eho han ock är, må vägra honom att bruka på vårt slotts- och
statsarbete de handtverkare och arbetare, som han helst vill och finner vara
de bästa och skickligaste, livilka jemväl skola vara förpligtade, på hans
befallning, utan vidare åtfrågan hos andra, att infinna sig, när och hvar han
pröf-var det nödigt, på arbetet, .emot prompt och riklig betalning; och den, som
detta försummar, så väl som den det hindrar, skola begge för sin mot- och
egenvilja blifva straffade». Arbetet utfördes fort och väl. Man grep verket
an 1690 i den vid Norrström belägna norra längan, som inneslöt Johan III»
slottskyrka; hörntornen nedrefvos, och ny grundval lades. 1695 stod den norra
sidan färdig, till det yttre ungefärligen sådan den befinner sig än i dag.
Slottskyrkan behöll der sin gamla plats; bland dess prydnader märktes Ehrenstrabls
nu i Storkyrkan befintliga stora tafla »Yttersta domen». För öfrigt var
dekorationen i byguadens inre, i motsats till det yttres enkelhet, rik, utförd i fransk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
