- Project Runeberg -  Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 /
633

(1881) [MARC] Author: Magnus Höjer, Martin Weibull
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Andlig odling - Bildande konst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och så vidare), kistor (som också fingo tjena till sittplatser) och sungama med
sina af kolonner uppburna »himlar» skrymde i de temligen mörka rummenr
men bidrogo ock till hela utstyrselns solida karakter. Men den, som ville
jem-fora eu våning från denna äldre tid, till exempel Axel Oxenstjernas
på-Tidö, med någon af de senare storherrarnes på peruktiden i ett af TeaBinerne»
slott, skulle i inredningen finna stor
skilnad. Möblernas raka linier och
spetsiga hörn bortläggas, och barockens
svängda, i synnerhet på sittmöblerna
beqväraa former komma i stället —
ingenstädes genomföres barocken så
tidigt som på möblerna —; och
be-qvämligheten ökas derigenom, att träet
på stolar och soffor allt fullständigare
öfverklädes med mjuk stoppning. Det
franska inflytandet framträder särskildt
i utstyrselns förnämt kalla karakter i
dessa rum, der herrarne och damerna
rörde sig i peruker och fon tanger och
styfva drägter. Dessa dragters siden
och guld motsvaras af rumdekorationens myckna sidentyg (i stället för det
förra sammetet) och förgyllningar.

Träda vi ut ur boningsrummen i ett sådant palats för att gå ut i det
fria — vi kunna till exempel antaga, att vi befinna oss på Drottningholm —
fängslas vår blick af den präktiga trappuppgången; 1600-talets arkitektur hade
just sin styrka i att bygga
effektfulla sådana, men
detta Tessinernes verk
kan dock i skönhet täfia
med de allra flesta. På
borggården åt sjösidan
(s. 620) försiggår kanske
just nu ett af dessa
»allegoriska kämpaspel», som

tidhvarfvet så mycket

%*

älskade, och hvilkas
anordning bland mycket
annat hörde till
»hof-arkitekten» Tessins bestyr (s. 428). Vi märka främst bland »riddarne» konung
Karl XI sjelf (s. 456), hvilken rider på »Brillant» eller »Galant» eller »Kortom»
eller någon annan af dessa favorithästar, hvilkas liffulla porträtt, målade af
Ehrenstrahl, vi nyss beundrat uppe i slottets salar. Gå vi så åt andra
sidan af slottet för att taga en öfverblick af Tessins praktfulla
trädgårdsanläggning: på balustraden och nere bland blomstergrupperna och de talrika

477. Sliide, som tillhört Axel Oxensljerna.
I statens historiska museum.

47G. Sting (från Niirnberg), som tillhört
Gustaf 11 Adolf.

Förvaras nu & Ulriksdals slott.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:42:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wmhmsh4/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free