Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Andlig odling - Bildande konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vattenkonsterna stå (såsom än i dag) en mängd mytologiska figurer, Herakles
och andra, i brons, de bä3ta utförda af den holländske barockskulptören Adrian
<le Vries för kejsar Ferdinand II och från honom tagna som krigBbyte i
tretioåriga kriget; enligt Le Nötres lärdomar äro rabatterna ordnade i sirliga
geometriska mönster, och sjelfva träd- och buskgruppema äro klipta och
luktade i regelrätta former.
Begifva vi oss derifrån till hufvudstaden, märka vi redan på afstånd (s. 502)
de många höga spetstomen på kyrkorna: i sjelfva staden Storkyrkans, Tyska
kyrkans och Riddarholmskyrkans,
på malmama Marias, Jakobs och
Klaras. Redan dessa angifva en
stor stad. Erinra vi oss de flesta
landsortsstädernas utseende på
denna tid eller sjelfva Stockholms
vid århundradets böljan, i hvilka
alla nästan blott två riktigt stora
bygnader höja sig öfver den
lägre husmassan: stadens kyrka
och det fästningslika slottet,
så faller oss hufvudstadens
storstadskarakter nu så mycket
lif-ligare i ögat. Komna närmare
iakttaga vi i den egentliga
staden bland mängden af äldre
enskilda hus med höga gafiar i
den tyska barockens stil (af
hvilka några stå qvar än i dag:
de redan nämda Petersénska
huset och Erik von der Lindes
hus samt andra vid Stortorget
och Vesterlånggatan) några
nyare palats i den franska stilen,
äfyen ett och annat på de na
skäligen bebygda malmama. Det
gamla slottet står ännu. Yi
antaga till exempel, att vi anlända till hufvudstaden år 1680 den 24 november, det
vill säga den dag, då Karl XI:s unga drottning, Ulrika Eleonora, håller sitt
praktfulla intåg i Stockholm, åter en af dessa högtidligheter, som hofarkitekten
fick anordna (s. 517). På strömmen gifves salut från de flaggande krigsfartygen
med deras höga, rikt skulpterade bakstammar. Och midt på Norrbro reser sig en
ståtlig, för tillfället uppförd »arcus triumphalis», också den förmodligen
anordnad af hofvets arkitekt. Denna triumfbåge är bygd i den då vanliga formen,
med kolonner och allegoriska figurer, hvartill barockens byggmästare älskade
ombilda de antika förebilderna vid Romas Forum. Der ses bland andra *djg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
