Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mar, i overkftilleliga forflag. "Slutligen öfyer
tygades hon genom kinilan af det qval fom henke
fortryckte, genom fruktan för det fom ännu
kunde ’föreftå henne, och genom fortvarandet
af fit fängelfe, hvars flut hon ej kunde förut
fe, om det behof hon hade af arbete och för
, ftrSelfe. "Hon fökte inom fig fjelf tilfykter,
dem hon utom fig ej mer kunde finna: och
dock. hvartil tjente henne at famla få myc
ket’ mod? Är icke verlden et ftort fangelfe?
Aro icke qvinnorne flafvar deruti?
Faftin hon ej genaft gaf fin vagterfka dek
af den fafa, fom det oriittvifa förfarande, för
hvilket hon blifvit et offer, ingaf henne, til
vann hon fig dock "des medlidande; Jemima
hérde Maria, utan at befkylla henne för fans
ningslöfa upgifter, förfäkra, at man. under”
fallka föregifvanden inneflutit henne. Hon kän
de utaf erfarenheten det fyftem af förtryck
man “uprittat mot hennes kön; men när Maria
nämnde, at man frånryckt henne hennes barn,
hvilket ej var mer än fyra månader gammalt,
och fom "hon fjelf med en fallhet utan like
ammade, da upftodo de lifligatte Kinflor i det.
ta hjerta,. fom få länge varit främmande för
alla ömma rörelfer; och Jemima bellöt at mils. 3
dra, få mycket det ftod i hennes magts docky <>
utan at facta fig i fara at förlora fin fyfilay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
