Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kettil Okristen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thoräs dotter i Flicka, känner du icke mer dilt
ursprung, känner du icke mer de himmelska
makterna 1 Der står du med gråtmilda blickar,
darrande läppar, och vågar icke svara mig....
Men säg då, min Hildur, du sköna barn som
med ditt joller lockat tårar i det öga som
annars icke gråter, du hulda väsende som jag
jublande burit i mina armar, när jag
återkommit från härnad och segrar, du rena
Valhalla-dotter som jag lyftat mot himmelen, för att ropa
alla dess gudar till vittnen af min sällhet ...
har äfven du läppjat på den giftfyllda drycken I
... Ha, du hycklerska, som smugit dig till min
barm, som slingrat dina armar kring min hals,
som hviskat ömhetens ord i mitt öra, som med
kärlek värmt mitt gamla hjerta ... det var
falskhet, det var lögn, det var gudlöshet! Nu
först känner jag att de höga makterna vika
ifrän mig, att de slunga sin förbannelse, sin
brännande eld på min bjessa, på mig som
ändock en lång lefnad igenom dyrkat dem i
trohet! ... Men denna bild, — ropade han och
drog sitt svärd, — detta slafsinnets nesliga
brännmärke skall icke finnas i mitt hus!
Han lyfte svärdet för att skära i tu den
korsprydda duken. Men hastigt som blicken
störtade sig Hildur mot honom, höjde sig upp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
