Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kettil Okristen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cstländska och andra fiendtliga stammar. Det
var en hård kamp jag då hade bestått, men
min goda drake med mäktiga svallrunor i
stäf-ven förde mig genom stormarna hem till den
strand jag älskar. Nog har jag derföre lefvat
• både till seger och ära, och lyckan öfvergaf
mig heller icke, sedan jag satt mig ned vid
fredlig härd. Annorlunda är det nu; jag är
gammal vorden, och ett nytt slägte har stått upp
rundt omkring mig. De gamle måste maka sig
undan och gä hän -med gudarne, dit nornorna
bestämma. En ny Gud har kommit i landet,
och illa lider jag denna lära. Mitt gudahus
liggep i aska, sjelf har jag blifvit jagad från
tinget, mina bänkar hafva glesnat,’ och min
dotter knäböjer för Ilvita Krist.
Hildur reste sig upp vid gubbens sida, lade
sin hand på hans arm och såg honom i ögonen
med en bön om förlåtelse för den sorg hon
gjorde honom.
— Sätt dig, mitt barn, — sade gubben; —
på dig vredgas jag icke, men jag sörjer, att vi
äro söndrade i det heligaste vi ega. En Gud
som jag icke känner, och icke vill känna, har
vunnit ditt hjerta; jag kan ej strida mot
honom. Men det vill jag säga dig: hlif trogen i
din nya tro och i din kärlek, liksom din far
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
