Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klosterrofvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Kan du icke sjunga något mera? — sade
en rödkindad bonde, som förnöjsamt betraktade
den unga skalken.
— Nå, gif mig då att dricka, — svarade
han; — tag hit flaskan du har i din rensel.
Det klarar rösten betydligt, kan du förstå. Vill
du höra hesa röster, så kom till oss i Alvastra;
här, under Guds fria himmel, skall sången
klinga rent och gladeligt; — och den
framsträckta handen omslöt snart det efterlängtade
kärlet. Han tog sig en klunk, nickade vänligt,
drack åter en gång, och flaskan var tom.
— Se så, — sade han, — nu har jag tömt
ditt förråd, och till lön derför skall jag äfven
tömma mitt; jag har ännu en visa att sjunga.
Känner ni Carl Algotsson?
Församlingen bejakade denna fråga nästan
enhälligt.
— Ja, det visste jag! — återtog han; —
och nu skall ni få höra om hans bedrift i Wreta
kloster. Somliga mena väl, att det var hans
broder herr Folke, men detta här
älskogsäfventyret likar sig icke med hans lynne. Nog var
det den hurtige herr Carl, vet jag.
— Jo jo men, — sade en röst i hopen. —
I fråga om ett skalkstycke är han den främste
alltid. Jag känner honom godt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
