Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klosterrofvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja, men herr Folko var ändå med
honom, det har jag hört, — sade klosterdrängen.—
Och de ha fort den vackra jungfrun till Norge.
Om hon i början grätit något, kfva de nog glada
dagar nu, vill jag lofva.
— En rar och vacker flicka var hon, —
sade en liten gumma, som stod lutad mot sin
krycka. — Ja, som jag säger; jag har ofta sett
henne i klosterkyrkan. Hon var blid och fager
änna som en Guds engel.
— Ja, och derföre fick hon byta ut cellen
mot brudkammaren, kära mor, — inföll
klosterdrängen, — Men god’ vänner, det blir hett
efteråt.
— Hvad menar du med det ordet?
— Jo, kungen lär ha svurit på, att han
skall straffa Algotssönerna för klosterrofvet.
— Båd’ skyldiga och oskyldiga?
— Tyst, del sad’jag inte! Men nu skall jag
sjunga visan. Hör på flickor, den lyder så här:
Herr Carl han går för sin fostermor in,
Han frågade henne om råd.
»Hur sbail jag sköna jungfrun
Ur nunne-klostret få?» —
Hen herr Carl sofver allena.
»Du lägg dig sjuk, du lägg dig död,
Du lägg dig uppå bår;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
