Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett äfventyr i Wadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arken, som endast låg och drömde, medan
eng-larne klättrade upp och ned, har jag stigit upp
till min himmel; och du vill genast störta mig
ned igen.
—Alla goda andar bevare mig derifrån!
Jag vill endast att du af egen kraft och vilja
lemnar mig, och att du går forsigtigt, pinne för
pinne, tills din fot åter når marken.
— Men jag har ju så mycket att säga dig,
min ljufva Cecilia, och åtminstone skall du icke
neka mig ett minne från min himmelsfärd, en
besegling på de orden du nyss sade mig.
Han slöt henne dervid i sina armar och
hans ögon dröjde med berusning vid de friska
läpparna, och ju längre han betraktade dem,
dess mera glödde de, dess mera omstrålades de
af detta förföriska leende, som var Cecilia eget.
Han kunde ej emotstå det, och innan han sjelf
visste deraf, brann hans mun på -hennes.
— Se så, — sade prinsessan, slingrande sig
ur hans armar,— beseglingen är gjord och
himlabrcfvet färdigt. Tag det med dig till
jorden och göm det väl.
— Ja, evigt, evigt, — svarade den
lycklige. — Men om jag just icke skyndar tillbaka
till jorden, vill jag åtminstone tala med dig om
jordiska ting. l)et rör t\änne vigtiga punkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
