Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett äfventyr i Wadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Tyst! tyst! — ropade han. — Jag hade
väntat mig finna ers kärlighet försänkt i änger
och tårar, och ej med detta spotska väsende.
Men, Cecilia, gråter du ej öfver dig sjelf, så
gråt då öfver honom!
Han fattade sin syster om handen, för att
fiira henne med sig.
— Hvad är din afsigt, min herre och
broder?— yttrade prinsessan och försökte att draga
sin hand tillbaka. — Du ville finna mig i
tårar, det var din väntan, säger du; hör nu också
hvad jag väntar, Erik! Handla så, att du icke
sjelf en gång begråter din öfverilning. Ack,
låt mig icke för sent hafva uttalat denna
varning!
— Du har ej låtit varna dig, du! — sade
prins Erik och grep hårdare om hennes hand. —
Se så, kom nu! Ögonblicken hasta.
Prinsessan måste följa honom utan vidare
förklaring. Han förde henne skyndsamt genom
en korridor till ett fönster, som vette ät
borggården.
— Ah, Erik, denna behandling ...
— Se der! — afbröt han och pekade ned
åt borggården; — se der riddaren af de
nattliga äfventyren.
Cecilia uppgaf ett rop af smärtfull bestörtning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
