Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fojako ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
fojako, Nest-.
folki, pl. m. Zigeunervolk.
(Reinh, folki, kansa (mustalais.))
vgl. mhd. volc, mnd. volk, dä. schw. folk.
(Sm. & Cr. 77. folki.)
fōros, m. Stadt.
(Kern. o foros, stad.) (Reinh, foros,
kau-punki.)
P. II. 393. M. VII. 53. (v. ngr. (pogog.)
fōrosldro, m. Städtischer,
förosko, Stadt-,
fōrosko maöo, m. Hering,
forsa, /*. Handschuh.
(Reinh, forssa, kinttaat.)
P. n. 394. S. 31.
fOSSa, f. Strom,
vgl. dä. fos.
fossako, Strom-.
föddavä, (= feddavā), gebären.
(Reinh, djuli föddavela kentos.) (Reinh,
föd-dedilo, syntyi.)
föddiba, m. Geburt.
(Reinh, föddiba, syntyminen.)
föddibosko dlves, m. Geburtstag,
föddimen, geboren,
föddimen dives, m. Geburtstag.
Föja, (= Feja), Johann.
Et. dunkel.
följavä, begleiten.
vgl. dä. følge, schw. följa.
följiba, m. Begleitung,
följiboskero, m. Begleiter,
följimen, begleitet.
förbarmavä, (=barmavā) sich erbarmen,
vgl. schw. förbarma sig.
förbütavä, belästigen.
vgl. dä. förbyde?
förbutiba, m. Belästigung,
förbütiboskero, m. Belästiger,
förbütimen, unglücklich, belästigt,
förbütuvä, sich belästigen,
fōrdžiillavā, vergolden.
vgl. schw. förgylla.
fōrdžtilliba, m. Vergoldung,
fōrdžxilliboskero, m. Vergolder.
fōrdžullimen, vergoldet.
förja, f. Farbe für Tuch oder Wolle.
(Reinh, föija, färi, väri.)
vgl. schw. färg.
fragga, f. Schaum.
(Reinh, i fragga, vahto.)
vgl. schw. fragga.
fransa, f. Franse.
vgl. ä. dä. franser, jpL schw. frans.
fransengo, fransig.
frödako, (grammatikalisch falsche, aber
gebrauchte Form), Friedens- Ruhe-,
frödako phagirboskero, m.
Friedensstörer.
frëdiba, m. Friede, Ruhe.
(Kern. fred, frediba.) (Reinh, freidiba, lepo,
rauha.)
Frödis, Friedrich.
frödOS, m. Friede, Ruhe.
vgl. dä. schw. fred.
frödosko, Friedens-, Ruhe-,
frejdos, m. Ruhe.
vgl. dä. schw. fred.
fremdo, (= frendo), fremd,
fremdo gādžo, m. Zeuge.
Übers, v. fi. vierasmles.
fremdo mannos, m. Zeuge.
fremdo manuš, m. Zeuge.
fremdo phtljakiro, m. aus einer anderen
Gegend,
frendo, (= fremdo), fremd.
(Kern, vieras, frendo.) (Reinh, frendo,
vie-ras.)
vgl. mhd. vremde, mnd. vremede, dä.
frem-med, schw. fremmande,
frensta, f. Fenster.
vgl mhd. venster, mnd. viuster, ä. schw.
fenster. (Ješ. 78. Pisch. 35.)
frëstavä, versuchen.
(Reinh, frestava, koetan.)
vgl. schw. fresta.
fröstiba, m. Versuch,
fröstiboskero, m. Versucher,
fröstimen, versucht,
friavā, freien.
vgL mhd. vrten, mnd. vrien, dä. frie, schw.
fria.
friiba, m. Freierei,
friiboskero, m. Freier.
T. XXIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
