Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gudun ... - H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
gudun, m. Schelle.
S. 33.
gudunis, m. Schelle.
(Reinh, guduja, kulkunen.)
guljako, (grammatikalisch falsche, aber ge
brauchte Form) Zucker-,
gulleski bitta, f. Zuckerstück,
gullesko, Zucker-,
gullesko moohton, m. Zuckerdose,
gulliba, m. Süsse, Malz.
(Reinh, gulliba, makeus.)
gullo, süss.
(Kern, makia, gullo.) (Reinh, gulo, gullo,
rievä.)
P. n. 133. M. VII. 58.
gullo, m. Zucker,
gullo thud, m. süsse Milch.
(Kern, ó gullo thudd, söt mjölk.)
gulva, f. Fussboden.
(Kern, i gulva, golf.) (Reinh, gulova, laattia,
permanto.)
liefl. gulba, giilva, Erde. P. II. 140. B. 153.
vgl. dä. schw. dial. (s. Schweden.) gulv.
gulvaldro, w. Matte,
gulvako, Fussboden-,
gunskappa, f. Gesellschaft, Verkehr.
vgl. mnd. kunschop, aschw. kunskaper.
gUŌSOS, m. Sache, Ding.
(Reinh, gnonos, tavara.)
vgl. ital. cosa? vgl. P. II. 118. coose.
gurjakiro, m. Schlund, (Schimpfwort)
P. IL 96. S. 105.
gurjako, Kuh-.
gurjengöri, f. Viehstall.
(Kern, i gärijengi, fähus.) (Reinh,
gurien-giero, navetta, ometta, pihatto.)
gnrjeilgipo, m. Kuhtreiber,
gurni, f Kuh.
guruni, f: Kuh.
(Arw. (»> guruni, kuh. B. 148.) (Kern, i guruni
koo.) (Schiefn. Jtirg. guruni, Kuh. M.
II. 179.) (Reinh, ghuruni, ghurni,
leh-raä.)
P. II. 141. M. VII. 58.
gurtiSa (gurücha), f Geld.
(Reinh, ghurucha, guruscha, raha (vanhan,
kansan mustalaista.))
vgl. mhd. grosse? (vgL M. I. 49. Ool. 375.)
guruvalo, (selten) Kuh-,
gurvano, Kuh-,
gurvano mas, m. Rindfleisch.
Gurvano them, Karelen.
(Reinh. Ghurvano them, Karjala.)
fi. kaija = Vieh,
gustavā, dicht machen, dick machen
(Suppe.)
gustiba, m. Dichte.
gUStimen, dicht geworden.
gUStO, dicht, dick.
(Reinh, gusto, pilvistä, rakeista pilvistä.)
P. II. 122. M. L 11. (v. slav. gast-b.)
gUStO thud, m. Gekochte saure-Milch.
Gustus, Gustaf, August,
guvennos, w. Freund.
vgl. dä. god ven, schw. god vän.
H.
håga, f. Weideplatz.
vgl. schw. hage.
hägavä, begehren, wünschen.
vgl. mnd. hagen, dä. behage, schw. behaga.
Mgiba, m. Wunsch,
h&giboskero, m. Begehrer.
hāgimen, begehrt, gewünscht,
häglo, m. Hagel.
vgl. mhd. mnd. dä. schw. hagel.
hajiba, m. Verständnis.
hajiboskero, m. Verständlicher,
hajlmen, selbstverständlich,
hajta, f Hindernis.
vgl. fi. haitta.
bajuvā, verstehen.
P. I. 421. II. 168. M. VII. 5. S. 34.
hakkos, m. Haken.
vgl. mhd. hàke, mnd. schw. hake.
halla, f: Berg.
vgl. schw. dial. (Schweden) hall.
T. XXIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
