Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms värdshus och vinkällare vid 1600-talets början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre troligt, ty i andra handlingar omtalas t. ex. lilla
huset Farken i motsats till ett större, alltså tydligen
endast afseende husen.
Hvad som kan anses vara säkert är, att gårköket var beläget i
den n. v. Ferkens gränd. Husen där, ja, nästan hela gränden,
ägdes på 1600-talets slut af den rike borgaren Antoni Brun,
hvars arfvingar bl. a. uthyrde källaren i huset »Farken»
efter hvarandra till följande källarmästare: Frans de Moij,
Here von Santen, Fredrik Grönvall och Johan Suck.
Gårköket Stjärnan kan måhända ha varit beläget på
den plats, där ännu för icke så länge sedan prunkade en
ståtlig skylt med samma namn, i hörnet af Österlånggatan och
Packhusgränden. Åtminstone är säkert, att den sedermera så
bekante källarmästaren Kasten Hoff började sin bana i detta
hus, som redan då hette »Stjärnan» och som han troligen ärft
med sin hustru. Hennes fader, Nils Becker, är sannolikt den
Nils »Bäckertz», som omtalas såsom källarmästare 1625 (se
sid. 20).
Lukas Emekott, som skulle vara gårkock, är litet emellan
föremål för omnämnanden i Tänkeboken. Hans hustru, Marina,
hade t. ex. en gång en liflig och handgriplig träta med
Tönnes Krels hustru angående bänkplats i Storkyrkan (Tänkebok
1603, Fol. 257, 272). Sitt testamente lät han inskrifva i
Tänkeboken 1623. Äfven han ägde ett hus i Ferkens gränd, men
gifvetvis hade han icke där sitt »gårkök».
Sammanfattar man nu dessa anteckningar, måste man förvåna sig
öfver att åtminstone sex af dessa värdshus, vinkällare och
matställen, synas varit inrättade kring Järntorget,
Benickebrinken och den sydligare delen af Österlånggatan.
Därför böra uppgifterna af kommande forskare underkastas
noggrann pröfning.
Vi skola i det följande se, att antalet »källare» ganska
snart ökades rätt betydligt. Närmast framgår detta af en
undersökning, som gjordes 1624 (Tänkebok, Fol. 56) med
anledning af att tennstopen och kvartersmåtten, som användes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
