112 (Stockholmiana I-IV)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några anteckningar ur 1500-talets Tänkeböcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slagsmål utan att en eller flera fingo »bita i gräset».
Betecknande är t. ex. huru kapellanen Jöns Bertilsson i
Värmdö vid Stockholm år 1545 blef ihjälslagen af en Anders
Bagge. Tillfrågad inför rådhusrätten om orsaken till brottet,
svarade Anders, att han ingalunda hade haft något emot herr
Jöns, men att denne, när han kommit i det rum, där brottet
skett, hade satt sig ned bredvid Anders och då råkat att
trampa honom litet på benet. Med detsamma drog Anders ut sin
knif och stack prästen genom strupen samt gaf honom dessutom
ett »sting» genom ryggen, så att han föll ned död. Sedan
mannen erkänt sitt brott, resonerades ej vidare om saken,
utan han »dömdes till svärdet».

Men icke blott sådana oöfverlagda mord hörde till »ordningen»
för dagen, utan äfven mord i afsikt att stjäla voro ej
sällsynta. Man förvånar sig vid genomgåendet af protokollen
öfver det naiva sätt, hvarpå sådana brott planlades och af
hvilka lumpna anledningar rånmord begingos.

En hustru på Kindstugatan vid namn Barbro hade en liten
dotter, som blifvit mördad på Södermalm. Mordet uppenbarades
samma dag det skett, och den, som begått detsamma, en ung
kvinna från Västerås, fördes genast inför borgmästare och
råd. Förloppet var i korthet följande.

Mörderskan hade någon tid förut sett barnet ute på gatan nära
moderns hus. Den lilla flickan hade varit pyntad och fin, hon
hade haft ett bälte af silfver samt en stor silfverkedja med
ett förgylldt »Agnus Dei», och den »lekte hustruns håg uppå».
Hon gick nu fram till flickan och frågade henne, om hon ville
följa med till Södermalm, så skulle hon få se ett »fagert
beläte», som det skulle passa henne att leka med. Barnet hade
då sagt, att modern ej skulle tillåta henne att gå så långt
bort ur staden.

Den dagen kunde hon således ej utföra sitt dåd, men hon
»aktade uppå barnet»; en dag (det var i augusti månad) mellan

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 14:43:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/wrangsto/0126.html

		Stockholmiana I-IV / 112 (1912) Author: Fredrik Ulrik Wrangel Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|