Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Personnamn i Stockholms nuvarande gators, gränders och torgs namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frih. Sprengtporten; han är nämligen glad, att det icke var
han, som haft den ljusa idéen.» Så pass genomgripande dessa
ändringar voro, kunna de dock ej liknas vid omdöpningen och
namngifningen år 1885–87, då, utan skonsamhet eller begrepp
om hvad frågan gällde, gamla namn utan skäl slopades. Man har
dock tyvärr redan dessförinnan ett och annat exempel på att
intressanta namn utan rimligt skäl fått försvinna. Hvad säges
t. ex. om att det gamla namnet Seved Bååtsgatan borttogs på
1860-talet för att ersättas med Nybrogatan, ett namn så
mycket olämpligare, som den bro, hvarefter en del af gatan på
1600-talet uppkallats, på 1860-talet hvarken var ny eller
»bro» i egentlig mening; bättre hade då varit att gifva hela
gatan namnet Seved Bååtsgatan, som påminde om den framstående
riksskattmästaren, hvars palats på Blasieholmen ännu i dag
tillhör Stockholms sevärdheter.
Hvad nu omändringarna 1885–87 angår, finner man otaliga
exempel sådana som det nyssanförda, de flesta beroende därpå,
att man velat få in så långa sträckor som möjligt under ett
namn. Det är med ett sådant mål för ögonen, som man så
förlängt Prästgatan, att den nu börjar i kvarteret
»Venus» för att sluta i det gamla »Helvetet»;
vinsten var, att Helvetii- (Helvetes-)gränden och (grefve)
Steinbergs gränd försvunno. Det var ju något stort!
Precht, den bekante bildhuggaren; Uttermark, ståthållaren;
Peter Schalerus, Jochum bryggare, Macleer, Falkenberg, Arvid
David m. fl. funno ej nåd för stadens fäder, och äfven andra
namn, sådana som »Tre backar långgatan», Norra tullportsgatan
m. fl., undgingo ej heller sitt öde. Men hvad gaf man i
stället, och huru gick man till väga vid namngifning af nyare
gator, torg eller andra platser? Jo! man tyckes arbetat
alldeles på måfå eller efter hugskott; huru skall man annars
förklara ett sådant namn som t. ex. Östermalm, hvilket ej har
någon egentlig hemul? Södermalms östra del eller Katarina
församling skulle med alldeles samma rätt kunna göra anspråk
på att kallas Östermalm, ty lika ofta förekommer i äldre
handlingar »södra förstadens östra del» som »norra
förstadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
