Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus och portaler - S:t Jakobs kyrkas södra portal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkan donerade södra portalen är dock ovisst. Af portalerna
vid Tidö att döma synes Heinrich Blume, ehuru helt visst en
framstående handtverkare eller konsthandtverkare, likväl ej
varit nog konsterfaren för att själfständigt koncipiera och
utföra portalen vid S:t Jakob.
S:t Jakobs kyrka, som grundlades af konung Johan III på
en plats, där äfven under medeltiden en kyrka eller ett kapell
med samma namn befann sig, blef först under drottning
Kristinas minderårighet afslutad. Den stod i mer än trettio år
i ofullbordadt skick, och det var först omkring 1634, som,
sannolikt på initiativ af öfverståthållaren Klas Fleming, bygget
återupptogs. Byggmästare voro Louis Gilles och Hans Freester
(Ferster?). Under närmare tio år arbetades nästan oafbrutet,
och först 1643 invigdes kyrkans inre. Tornet afslutades
emellertid ej förrän 1645, och ännu omkring
1647 och 1649 utfördes en del inredningsarbeten, målning och
träsniderier. Man kan därför säga, att S:t Jakobs kyrka först
1650 stod fullt färdig, så när som på orgelverket, hvilket först
1662 kunde invigas. Med denna Gilles’ och Freesters skapelse
har den nuvarande S:t Jakobs kyrka dock endast murarna och
grunden gemensamma. Genom ljungeld förstördes tornet den
15 maj 1723; kyrkan i öfrigt synes dock ej lidit större skada.
Emellertid fogades anstalt om nytt torns uppförande. Georg
Adelcrantz erhöll uppdraget och utförde då det i sin stil
synnerligen tilltalande torn, som ännu pryder den i öfrigt
ganska förfuskade kyrkans yttre. Samtidigt eller något
senare torde de inre murarna, ja till och med de röda
stenpelarna hvitmenats.
De af mäster Jakob Elbfas på 1640-talet utförda »bibliska»
målningarna gingo då samma väg som väggmålningarna i
våra äldre landtkyrkor, och den af Jost Schultz omkring
1648 utförda altarprydnaden försvann efter hand och
ersattes af Westins »Förklaringen», som nu fått plats i
fonden af södra sidoskeppet.
I nära ett sekel förblef kyrkan sedan så godt som oförändrad
till omkring 1892, då en genomgripande inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
