Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus och portaler - Hans Hanssons hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hänseendet, att den på en del portar vanliga, med galler
försedda ljusöppningen öfver porten här ersatts af ett litet
fönster, insatt i portalens sandstensornament samt skyddadt
genom ett järnkryss.
Initialerna lära oss, att de första ägarne voro borgaren Hans
Hansson och hans hustru Kristina (Kerstin) Jakobsdotter
(Schrimsnoor).
Några få år efter husets uppförande afled Hans Hansson,
efterlämnande änka och fem barn. Äldste sonen, Petter
Hansson, var då endast tolf år. Det blef därför änkan, som
öfvertog skötseln af huset. Emellertid gifte hon om sig samma
år mannen dog, eller 1658. Den andre mannen var handlanden i
Stockholm Jakob Mesterton, stamfader för den senare äfven
till Finland spridda släkten Mesterton, som mot midten af
1600-talet inflyttat till Sverige från sitt hemland
Skottland.
Mesterton tyckes öfvertagit huset, och när Kerstin
Jakobsdotter afled 1668, var det han, som fortfarande behöll
det, hvilket tyder på att denna egendom var Kerstins arf och
därigenom kommit i Hans Hanssons ägo. Möjligt är därför, att
det är just detta hus eller ett annat på samma tomt i
Nygränden, som omtalas 1648 den 10 juni (Tänkeboken) såsom
tillhörigt »hustru Maria, sal. Jakob Pärssons enka».
Äfven med Mesterton hade Kerstin flera barn, och af dessa
blef sonen Adam Mesterton ensam ägare af huset; åtminstone är
han å en karta från början af 1700-talet
(Stadsingeniörskontoret) antecknad såsom gårdsägare på denna
tomt. Fadern, Jakob Mesterton, gifte sedermera om sig och
flyttade till Karlskrona.
Adam Mesterton, som var handlande, synes aflidit barnlös.
Husets vidare öden kunna med lätthet inhämtas genom forskning
i stadens fasteböcker eller uppbördsprotokoll. Någon tid
tillhörde det Snickareämbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
