Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus och portaler - Jöran Perssons »Kryddegårdstomt»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äldre byggnadens norra gafvel, hör till de vackraste och bäst
bibehållna af ännu bevarade äldre portaler i Stockholm.
Mellan och öfver de bägge frontonerna synes i en nisch
Minerva samt byggherrens vapen, och öfver dörröppningarna
läsas i kartuscher följande vishetsregler, som få anses såsom
uttryck af Regner Leuhusens lifsåskådning: »Halt Tigh Vänliga
Medh Hwar Man, Men Betro Nepliga Enom Ibland Tusende» samt :
»Skil Ifrån Tigh Tina Owänner Och Tagh Tigh Likwäl Också
Tilwara För Tina Wänner.»[1]
Få månader sedan drottning Kristina af Leuhusen köpt huset,
donerade hon det till sin frände pfalzgrefven Adolf Johan,
hertig till Stegeborg, som därå fick drottningens
donationsbref den 20 december 1649. Han var då, i sitt
första gifte, nyss förmäld med Elsa Beata Brahe och var
måhända jämte sin unga maka den förste, som inflyttade i
huset.
Adolf Johan, som snart efter sin broders, Karl X:s, död
flyttade till Stegeborg, gifte sig 1661 med sin första gemåls
brorsdotter, rikskansleren grefve Erik Oxenstiernas änka,
grefvinnan Elsa Elisabet Brahe, hvars äldsta dotter, Anna
Margareta Oxenstierna 1665 blef gift med riksrådet grefve
Klas Tott. Genom en öfverenskommelse med sin styfsvärfader
synes Tott kommit i besittning af Leuhusenska huset, som han
dock den 7 juni 1671 till någon del belånade hos sin hustrus
fränka, burg-grefve Kristofer Delfikus Dohnas änka,
grefvinnan Anna Gabrielsdotter Oxenstierna, som också satte
sig i besittning af huset.
Emellertid hade Tott kort därefter, den 22 januari 1672,
pantförskrifvit samma hus eller delar däraf till andra
personer, bl. a. till rikstygmästaren grefve Konrad von
Königsmarck, som före nyssnämnda grefvinna hade fått sig
inteckning beviljad i huset, hvarför hans änka, grefvinnan
Maria Kristina Wrangel, den 10 juli 1686 fick sig
äganderätten tillerkänd och följande år den 26 mars erhöll
stadens fastebref. Vid hennes död 1691 öfvergick huset till
döttrarna, Aurora, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
