Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus och portaler - Stenbockska huset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gamla Wrangelska palatset, nu Svea hofrätt m. m.; sedan
flyttades han till Rosenhaneska huset (nu Generalstaben). Här
hölls han fängslad till den 23 juli, då han utfördes till den
för tillfället anordnade afrättsplatsen mellan de tvenne
dåvarande Riddarholmsbroarna, således nästan under fönsterna
af sitt eget hem. Sveriges främste ädlings hufvud föll för
den bila, som sattes i rörelse af partihat och otacksamhet.
Brahes änka i andra giftet, Kristina Charlotta Piper, och
hennes unge son, sedermera landtmarskalken, excellensen,
grefve M. F. Brahe, som efter halfbroderns, grefve Per Brahes
död, kommit i besittning af egendomen, sålde den 1771 den 16
december till handlanden Adolf Ludvig Lewin.[1] Denne hade
tydligen gjort köpet på spekulation och sålde redan följande
år med icke obetydlig förtjänst den högaristokratiska
bostaden jämte större delen af tomten till kronan, men
undantog då ett stycke i väster, som i våra dagar närmast
motsvaras af Tryckerigatan och delar af den Norstedtska
tomten, där han åt sig uppförde ett mindre hus. Den Lewinska
delen af tomten styckades, och tillhörde de olika delarna
Lewins tvenne söner, öfverstelöjtnanten A. E. Lewin och
vicepresidenten K. A. Lewin; på en del voro rum inredda för
riksgäldskontoret.
Det Stenbockska palatset kom till användning för olika
statsverkets ändamål. Under längre tid hade kommerskollegium
lokaler i detta hus, samtidigt med att därstädes från 1849
boställsvåning med 19 rum var anordnad för statsrådet och
chefen för civildepartementet. År 1865 inflyttade riksarkivet
i den historiska byggnadens salar, hvilka dock redan då
ansågos otillräckliga. På tomtens norra del åt
Riddarholmskanalen uppfördes på slutet af 1880-talet det nya
riksarkivet, ett föga lyckadt försök att efter moderna
förhållanden lämpa den romanska stilen. Man kan icke annat än
hoppas, att den i programmet för denna byggnad uttryckta
tanke, att, i händelse af lokalernas utvidgning, en
likadan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
