Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vandring med stadstjänarne i staden mellan broarna (1646) - Anmärkningar och noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
14. Sekret. Olof Eriksson upplåter 1629 3/9 till
köttmångl. Anders Fransson en obyggd tomt i S:t
Laurentii gränd, en del af nuv. Storkyrkobrinken, som
kallades S:t Laurentii eller S:t Larses gränd efter S:t
Laurentii gille. Detta namn, som förekommer redan på
1400-talet, försvinner egentligen tidigt på 1600-talet, ehuru
det i några handlingar från 1620-, 40- och 60-talen
anträffats. Det ersattes af namnet Gamla Skolstugugränden,
se not 15. Anders Franssons arfvingars hus i Urvädersgränd
uppbjöds på rådstugan 1651 21/4 och såldes 1652 14/7 till
fru Eva Ekehielm; det gränsade då till Hans Joensson
skräddares hus. Samma hus såldes 1661 till kocken Lars
Persson Gåhlboo, som 1670 sålde det till sin yrkesbroder
Joakim Lou. Denne sålde huset 1682 till vinhandlaren Here
van Santen. Anders Fransson hus m. m. i S:t Laurentii
gränd såldes 1649 28/11 och 1666 22/6 till biskop Johannes
Mattiae (Oljeqvist).
15. Gamla Skolstugugränd kallades från 1570-talet den
mellan Västerlånggatan och Riddarhustorget löpande delen
af nuvarande Storkyrkobrinken. Den gamla skolan torde
varit belägen på tomten n:r 9, kvarteret Mercurius. Enligt
en karta från 1640-talet skulle kamreraren Nils
Olssons hus varit beläget ungefär andra huset från
Smedjegatan och sträckte sig öfver till Urvädersgränden;
halfva tomten försvann, när hvalfvet öfver Storkyrkobrinken
borttogs.
16. En Sylvester Sylvesterssons arfvingar ägde en tomt
ungefär där nu huset n:r 17 Västerlånggatan står; detta hus
och en del af tomten försvunno dock vid regleringen på
1650-talet; huset uppbjöds på rådhuset 1650 18/8.
17. Kamreraren Nils Olofsson fick 1624 10/3
upplåtelse på ett hus å Skolstugugränd på norra sidan; det
tillhörde då salig Mårten Weilers änka Margareta.
18. Nu Stora Gråmunkegränd (till omkr. 1512 kallad
»Gråbrödragränd»), så kallad sannolikt efter ett hus, som
1526 29/8 (Riksregistr.) kallas »gråmunka hus».
19. »Petter tho Möllens» hus i S:t Nicolai port omtalas
1626 9/1 såsom gränsande till Peter Grönbergs hus,
hvilket denne senare då sålde till sin systerson Jakob
Borchman.
20. Salig Welam Heys hus i Gråmunkegränd upplåtes 1679 20/9
af underlagmannen Daniel Eyman och hans hustru, Katarina
Rijth, till järnkrämaren Daniel Olofsson Wässman; huset höll
15 alnar i bredden utmed Gråmunkegränd och lika mycket vid
Lekamens gränd.
21. Redan under medeltiden omtalas en källare i
Gråmunkegränden, och ännu för få tiotal år sedan fanns
det här belägna gamla värdshuset »Dufvans» vackra portal
kvar.
22. Ett Hans Mårtensson tillhörigt hus i Gråmunkegränd
uppbjöds 1635 2/3. Ett annat hus köpte han 1645 20/1 af
tullnären salig Erik Erikssons barn, beläget i samma
gränd, mellan salig Hans Göranssons på östra och Hans
Mårtenssons eget hus på västra och nedre sidan.
23. Kamreraren Nils Eriksson begärde 1651 12/6 (Byggn.
koll. prot.) tillstånd att få stänga igen den lilla
gränddelen, som var emellan hans och Anders Tomassons hus i
Gråmunkegränd.
24. Lekamens eller Helga Lekamens gränd kallas nu Lilla
Gråmunkegränden; dess nuvarande namn har häfd
åtminstone från midten af 1700-talet. Namnet Lekamens
gränd är kändt redan från 1526 och torde härstamma från
någon Lekamensgillet tillhörig byggnad. Själfva
gillet var, såsom man vet, beläget vid Skomakaregatan.
25. Anders målare köpte 1627 21/7 ett litet hus af
Sven Kristoffersson näst ofvanför Olof Matssons hus i
Lekamensgränden.
26. Med afseende på stadsmurens riktning i förhållande
till denna gränd har man en upplysning i ett
upplåtelsebref af 1630 22/7. Det heter nämligen, att
Peter Rottken fick en tomt belägen längst nederst i Göran
Helsingsgränd på norra sidan innanom stadens mur (Perg.-bref
i rådstu-ark.).
27. Sannolikt han som blef rådman 1642.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
