Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sinnen, i hopp att såmedelst återvinna dem för ett ordnadt samfundslif,
därinom, efter konungens önskan, »gudsfruktan, ära, tukt och goda seder»
borde tillväxa men »otukt och oseder förminskas och bortläggas».
Det gällde emellertid att få den kontraherade anstalten till stånd.
Under väntan på att staden därtill ville »fly ett bekvämligt hus» togos
några »våningar» i det gamla klostret på Gråmunkeholmen i användning
för dess upprättande. Åtskilliga förmåner meddelades: tullfrihet för
så väl införskrifna som där tillverkade varor, rätt att i Yällinge ström
anlägga ett stampverk m. m. Men då Firbrandt, som enligt kontraktet
var pliktig att på egen bekostnad ifrån Tyskland införskrifva verkmästare,
för detta ändamål själf reste dit »att förvärfva mästare och
mäster-svenner för barnhuset», visade sig, att han saknade medel för ändamålet;
och, heter det i hans slutredovisning, »efter han då inga penningar bekom,
måste han släppa folket ifrån sig och reste så med oförrättadt ärende
tillbaka igen». Icke desto mindre uppgifver han sig hafva kostat på
ej blott sig själf utan ock »på folkets värfning och förtäring på resan»
en summa af 1,600 dir hvitt mynt. Det är nu omöjligt att kontrollera
riktigheten af dessa uppgifter; visst är att, såsom vi i det föregående
nämnt, Firbrandt i juli 1625 »med underhafvande gesäller» ankom till
Stockholm och öfvertog anordnandet af det nva tukt- och barnhuset
i åtskilliga gråmunkeklostrets »camrar och salar».
Till dessas iordningställande utgifver han själf 1,006 dir hvitt mynt.
Såsom bidrag för anstaltens upprättande erhåller han af konungen,
möjligen af accismedel, 3,000 dir, af Stockholms stad 1,200 dir samt af
hospitalens landbönders gärdepenningar för år 1623 ett belopp af 800 dir,
eller tillsammans de 5,000 dir, hvilka konungen i kontraktet tillförsäkrat
honom såsom förlagskapital.1
Anstalten blir ock öppnad. Den 5 oktober s. å. dömer rådstufvurätten
en »tjufpojke» Tor Erikson att föras till tukthuset, »hvaremellertid vidare
skall rannsakas hvar flerestädes han stulit»; den 28 påföljande november
bötfälles en förlupen soldat, som huggit en bonde till sårs, men
öfver-lämnas, då han befinnes utan penningar, till tukthuset, att arbeta »så
länge han samma penningar förtjänt hafver»; och ännu den 7 januari 1626
sättes en soldat, Hans Efvert, »i tukthuset till att arbeta och mala,
till dess man vidare besked bekomma kan om horet, som han skylles
före».1 2 Men sedan tyckes rätten upphöra att taga tukthuset i användning.
Anledningen härtill uppgifves hafva varit den, att tukthusbyggnaden
i klostret vid denna tid skulle förstörts af eldsvåda.3 Om någon sådan
1 Kammararkivet, en volym: »Jochum Firbrandts räkenskap för barnehuset, som
han till kapital bekommit hafver ifrån 1625 och till annuni 1631.»
2 Stockholms stads tänkeböcker för ifrågavarande år och dagar.
8 Livijn, Årsberättelsen för 1835 från styrelsen för rikets fängelser och arbetsinr. —
Brink, Historisk öfversikt af fängelsesvstemerna, Sthm 1848, s. 174. — Hagströmer,
Om frihetsstraffen, s. 121. — Brink åberopar såsom källa för uppgiften K. br. d. 19
juni 1626, af hvilket man skulle finna, att medel för tukthusets återuppbyggande
beviljats. Då, såsom framgår af hvad vi om brefvets innehåll här ofvan upplysa, icke
ett ord om någon eldsvåda där förekommer, kan uppgiften blott föranleda en gissning,
att namnet Firbrandt i hastighet blifvit läst: »feuerbrandt» och detta öfversatts med
»eldsvåda». — I det senare arbetet hänvisas såsom stöd för uppgiften till särskilda
ställen i Coll. Palmschöld. i Uppsala bibliotek; men enligt meddelande af bibliotekarien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
