Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klädas såsom det öfriga husfolket; dem hade Jost med vald behållit hos
sig och hvarken med godo eller ondo låtit beveka sig att lyda. Med
andra ord: bland personalen rådde oenighet och själfrådighet, och
Rothen-han fann sig ur stånd att återställa och vidmakthålla ordningen.
Af den anförda- skildringen ser man, att under det Clas Weideman
arbetade i barnhuset å S:ta Olaras gärde, sysselsattes Cornelius vid
arbetet i klostret. Spridda anteckningar visa, att arbetet sålunda fortgick
år efter år. I barnhusets räkning för 16391 finnes upptaget dels »för
ett st. kläde, som i tukthuset är tillverkadt och af Jacob Johansson
annammadt, i beredarelön 4 dir 16 öre», dels och »till uppbörd af
tukthuset på Gråmunkeholm, som Jacob Johansson hafver låtit göra: 1 st.
kläde å 45 daler». I räkenskapen 1640 upptagas 20 daler i arbetslön
åt Sven snickare, som för barnhuset varit sysselsatt »på Gråmunkeholm
i tukthuset», likasom och 1 dir 11 öre åt arbetsfolk, »som hafva inlagt
gammal verktyg i tukthuset» eller »som hafva burit åtskilliga verktyg
utur klostret på Gråmunkeholm och uti en bod i förvaring en dag.»
Räkenskapen 1641 innehåller upprepade utbetalningar till fångar, som
klappat hampa, hvilket torde visa att de ditförts från »fånghuset» i
klostret;1 2 och i räkenskapen för 1642—43 finner man uppfördt: »af
tukthuset uti silke: 402 dir 6 öre», hvarjämte orden: »till uppbörd af
tukthuset på Gråmunkeholm», om än i det sammanhang de stå till sin
verkliga mening otydliga, dock alltid vitsorda det fortgående sambandet
mellan den numera lokalt sprängda anstaltens båda delar i klostret och
å S:ta Claras gärde.
Såsom vi of van antydt, var emellertid anstaltens förvaltande en
långt ifrån lätt uppgift. För Rothenhan synes den snart nog känts för
tung. Redan i mars 1639 afgår han, att döma efter ett då upprättadt
inventarium, därå tecknats, att Jockum Rothenhan »från sig detsamma
levererat hafver». Någon uppgift om de intagna barnens antal vid
denna tid hafva vi ej lyckats finna, lika litet som minsta upplysning
om fångsiffran i tukthuset stått oss till buds; men en anteckning omtalar,
att under året »17 skjortor äro förnötta af åtskilliga barnhus- och fattiga
pojkar i staden». Ar 1640 d. 20 oktober gifvas 2 dir 16 öre till en
»prackarefogde» för sitt omak »att hålla barnhuspojkarne till arbetes»;
och 1641 äro de pigor, flickor och pojkar, som spinna och spola, under
aug. 30, under september 39 och under okt. 40. Redan följande året
visar en stark stigning af dessa siffror. I mars 69, äro de i juni 93
och under aug.—sept. ända till 133. Sistsagda månader 1643 äro de
143. Räkenskapen 1639 visar ännu en vinst af 1104 dir; men man
tyckes känna sig nödsakad att uppleta nya inkomstkällor. Den 13 april
s. å. betalas 1 V2 dir för fyra stycken klot med kägglor att spela med
på barnhusplatsen, en armbyssa eller stock anordnas vid barnkus.porten,
och i barnhuskyrkan kringbäres pungen vid gudstjänsterna; så uppsamlas
1 Med 1638 års räkenskaper och den förut anmärkta sluträkningen för
barnhus-byggningen 1636—1639 upphöra de i Kammararkivet förvarade räkenskaperna rörande
barn- och tukthuset. Från och med 1639 finnas de i Allmänna barnhusets arkiv.
2 Antagandet styrkes möjligen af klensmeden And. Perssons räkning till barnhuset
1642 å en ny krampa »till fångestocken», för så vidt man vill antaga, att denna funnits
i barnhuset och begagnats vid fångars kvarstannande därstädes öfver nätterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
