- Project Runeberg -  Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar. Ett bidrag till svensk kulturhistoria /
58

(1895) [MARC] [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Genom förnyade och kanske något förökade privilegier hade regeringen
ock redan för sin del visat sin tillfredsställelse med det ändtligen
fullbordade verket. Den 11 juni 1650 anslogos däråt 1,000 daler årligen
af lilla tullen,1 fyrtionde tunnan af all förlänt och oförlänt
kronotionde-spannmål från ett stort antal af rikets län, stampen i Vällinge ström
samt barnhusets vtomt och grund med längd och bredd, som den nu för
ögon instängd står, alldeles efter vår högtärade salig käre herr faders,
glorvördigst i åminnelse, barnhuset därå meddelta gåfvobrefs lydelse,2
därunder evärdligen att ligga, höra och lyda». Slutligen medgafs ock
för alla vid barnhuset arbetande »ämbetsmän» frihet frän all borgerlig
tunga, hvarjämte barnhuset erhöll rätt att hälla öppen bod samt åtskilliga
andra förmåner.

Redan i 1646 års »barnhusbok», det vill säga i årets räkenskap,
finner man spår af återföreningen. Icke i förteckningen öfver arbetena:
ty här förekomma väfvare, luntmakare, repslagare, trädgårdsdrängar,
spinnmästare, smeds- och husdrängar, klädmakare och hampklappare
likasom ock i »första stugan» 45 gossar, som spinna buldan, i »andra
stugan» 28 barn, som spinna och häckla hampa, samt i »tredje stugan»
25 flickor, som sysselsättas med liknande arbete, hvar stuga under sin
»spinnmästare» eller »läremoder» — men om några fångar nämnes
ingenting. Det anmärkta spåret tinnes i det kvitto, Lars Persson den 23 december
1646 aflämnar å den till honom utbetalda lönen, hvilken nämligen förklaras
bestämd »för skrifvareämbetet vid barnhuset så väl som vid nya
tukthuset och dess hy g g ning för ett hälft är 1646». Aret därpå visar
mycket små tal för personalen i barnhusets tre arbetsstugor; den håller
sig mestadels vid 20—30 för alla tillsammans. Möjligen är detta en
följd af de kostnader, tukthusbyggnaden medförde. Men 1648 möter man
i räkenskapen en utbetalning till fångar, och ännu flera 1649, under
hvilka är de tydligen sysselsatts i grofsmedjan och snickeriverkstaden.3

1 Vid jämförelse med de äldre privilegierna finner man, att skillnaden ej är
synnerligen stor. Fyrtionde tunnan drager sina anor från Gustaf II Adolfs ofvan anförda
bref af d. 19 juni 1626 oeh återfinnes jämväl i 1637 års privilegier; de 1,000 dalerna
anvisas i dessa att utgå af »kronans räntor», under det de här utlofvas af lilla tullen.
Om de än ojämnt influtit, hade de dock fortfarande utgått. Åtminstone läser man i
1645 års barnhusbok: »Hennes Kongl. Maj:ts och kronones räkning för de 1,000 dir
som årligen äro uppdeputerade till barnhuset: pr bal. för 1644 års deputat . . . dir 1,000;
för 1645 års deputat ... dir 1,000»; hvilka belopp sedermera redovisas sålunda:
»Hafver väll). Johan Ericsson levererat, som finnes till uppbörd uti barnhuskassan

............dir 1,000; och för 1645 år finnes till uppbörd uti nya tukthusbyggnings-

räkning . . . 1,000».

“ Dä dessa ord i en regeringshandling omöjligen kunna antagas bero pä något
misstag, men Gustaf IT Adolf vid utfärdandet af gåfvobrefvet till Johannes Matthiæ
den 30 oktober 1633 redan länge varit död, måste ju antagas, att han under lifstiden
till sin högtbetrodde botpredikant och vän gifvit i uppdrag att fullfölja hans plan
angående barnhuset och för detta ändamål själf gifvit honom ett gåfvobref å
ifrågavarande tomt, hvilket Joh. Matthiæ bifogat sin här ofvan s. 43 omförmälda, i regeringen
den 31 juli 1633 föredragna ansökan.

•‘5 Ur räkensk. 1648: »Grofsmedsdrängarne med fångarne . . . 24,25», och 1649:

»Till 3 grofsmed>drängar med 2 st. fångar till löning.........21,6» — — och bland

afförda saker: »2 foldbankar med 3 sättebänkar, som af fångarne äro fördärfvade».
Böckerna för 1650—51 hafva aldrig funnits, såsom redan af de la Vallée anmärkes
1681. Men i räkenskaperna 1652 afföras ur inventariet »fyra stycken halsjärn, som
fångarne hafva sönderbrutit och fördärfvat» etc.; i räkensk. 1653 fol. 402, läses om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:44:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wsfangelse/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free