Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är med de la Vallées inträdande regementstid registret upphör,
likasom ju ock 1672 års barnhusräkenskaper fullföljas till och med
den 30 april 1673. Lösa blad, inlagda i registerboken, meddela dock
åtskilliga drag från åren 1685—88. De äro fullt öfverensstämmande
med de redan tecknade. En resolution af den 13 november 1686 dömer
båtsmannen J. Björkman, som velat skära halsen af sin hustru, att
arbeta i tukthuset, »till dess han verklig bättring påskina låter». Den
27 april s. å. ditdömes en vanartig tiggerska; kirurgus Hans Schultz
attesterar redan två dagar senare, att hon har skörbjugg, men någon
påföljd af denna anmälan synes icke hafva kommit till stånd. Den
11 februari 1687 attesterar han därför å nyo, att hon ej kunde göra
något gagn för sin sjukdoms skull, utan måste komma i frisk luft, blefve
ju längre dess värre i tukthuset; då släppes hon ut. En resolution af
den 3 juni 1686 visar, att sjuka kvinnofångar erhöllo 6 öre kmt hvar
om dagen till underhåll och att åt »en tiggerska» utöfver hennes arbetslön
anvisades 2 öre kmt till underhåll åt hennes späda barn. Hans Hummel
frigifves den 14 maj 1687 »efter det han ställt kaution för sin person»
och efter order af Jean de la Vallée och H. Roslin den 23 december s. å.
»blifver pojken Hans Larsson hos klädeväfvaren Ortman och njuter
tukthus-kost till ultimo januari 1688».
Af en räkning ser man, att sex »fångekvinnfolk», som dragit kvarnen,
»hvilka eljest pläga förtjäna födan med spinnande», betalades härför med
9 öre om dagen för hvar.
Bland mindre vanliga domslut anmärka vi en resolution af
borgmästare och råd i Stockholm den 10 september 1686, hvarigenom
bestämmes, att Daniel Bengtsson skulle »njuta en kammar uti tukthuset
att logera uti, dock underhålla sig själf med mat och dryck och kläder».
Alltså befalldes vaktmästaren Eric Marcusson vid anfördran honom att
mottaga. Om denna resolution, såsom vi tro, gäller en fånge, häntyder
den på en form för fängelsestraff, som stundom med, stundom utan
arbetsskyldighet sedermera finnes ålagd än en, än en annan af sådana
fångar, som af olika anledningar ansetts icke böra »corporelt» bestraffas.
Men synnerligen egendomlig torde följande strafförskrifning förefalla.
»Emedan såsom», läses i en skrifvelse den 14 november 1695 till
magistraten från Kristoffer Gyllenstierna, »det hafver Lars Fisck den 21
oktober 1695 sig förskrifvit att ifall han icke fullgjorde sin denna dag
till räntemästaren, välborne herr Jac. Sneckenberg och sekreteraren herr
von Meyden utgifna obligation och förskrifning, skulle han utan all
exceptio och ringaste gensagn frivilligt gå i arrest och vara obligerat
som en ljugare och bedragare att sättas på tukthuset och sitt underhåll
1671 män 197, kvinnf. 184. Summa 381.
1672 ...................... » 144, » 81. > 225.
1673 ...................... > 242, » 164. » 406.
1674 ...................... » 246, > 230. » 476.
1675 ...................... > 210. > 341. * 551.
1676 ...................... » 106, » 314. > 420.
Men dessa siffror åstadkommas därigenom, att fångautalet för hvarje månad
sammanlägges med antalet för hvar af de öfriga månaderna, utan att någon hänsyn
tages därtill, att personerna månad mäiiud vara till större eller mindre antal
desamma. Registrets uppgift afeer däremot tydligen enciu„f nyintagna personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
