Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under senare delen af 1500-talét och början af det följande
sammanslogos många små län till större ståthållaredömen, fogdarne
efterträddes af eller underordnades ståthållare och landshöfdingar, och
slut-ligen genomfördes år 1634 en administrativ indelning af hela riket i
23 höfdingedömen eller gubernement. Stockholms stad afskildes från
Uppland och fick en egen öfverståtliållare, som residerade på
Stockholms slott; Uppland i öfrigt lades under en landshöfding, som
residerade i Stockholms stad. Södermanland fick sin landshöfding i
Nyköping, Västmanland, innefattande jämte sagda landskap, »silfver- och
järn-bergslagen», sin i Västerås; Dalarne med kopparbergslagen lades
under en landshöfding i Falun, Nerke och Vermland under en i
Örebro. I Skara styrde en landshöfding öfver Västergötlands eller
Skaraborgs län; i Göteborg en öfver Älfsborgs län och Dal; å Kronoberg
en öfver Smålands, innefattande Tiohärads lagsaga och Jönköpings län;
i Kalmar en öfver Kalmar län och Öland; i Linköping en öfver allt
Östergötland med Ydre och Kinds härad; i Hudiksvall en öfver
Norr-landens höfdingedöme, det vill säga, »allt Västernorrland och Lappmarken»;
i Uleåborq en öfver Österbotten; i Abo en öfver Finland (i inskr.
me-ning) och Aland; i Tavastehns en öfver allt Tavastland och Nyland;
i Viborg en öfver Karelens höfdingedöme innefattande Viborgs,
Nyslotts och Kymmene gårds län, i Keksholm en öfver Keksholms län.
Slutligen anordnades ock generalguvernement, ett i Livland och
Inger-manland samt ett i Preussen, af hvilka det sistnämnda gick förloradt
redan 1635 men det förra, som bekant, någon tid fortfor att tillhöra
svenska väldet och utgjordes af fyra höfdingedömen: Ingermanland med
Allentack under en landshöfding i Narva, Estland med sin landshöfding
i Reval, Livland med sin i Riga och Dorpt under en i staden af samma
namn residerande landshöfding.
Med denna indelning var dén så kallade »landtregeringen
väsentligen ordnad, ehuru ännu under de följande åren ett och annat
»små-län» möter i rikshufvudbokens förteckningar öfver rikets höfdingedömen.
Pin naturlig följd af den nya ordningen var, att, såsom vi i det
föregående påpekat, den plats, där landshöfdingen residerade, också blef
platsen för höfdingedömets hufvudsakliga fångförvar; utan alla särskilda
bestämmelser uppstodo på detta sätt hvad vi numera kalla läns
fängelser. Att de ändringar, som i 1634 års regeringsform ej sällan ägde
rum, ock medförde motsvarande ändringar i här förevarande afseenden,
må ju falla af sig själft. I 10 § af 1660 års regeringsform förklaras,
att hvad i 1634 års R. F. bestämts om landshöfdingedömenas indelning
och residens icke kunde så noga hållas och observeras, utan stode det
till konungens och regeringens godtycke efter statens trångmål och
tidernas förändring att måga densamma kontrahera, formera eller förändra.
Stockholms län bildar inom kort ett särsldldt höfdingedöme, och
Upplands landshöfding får sitt residens i Upsala. Efter Skånes, Hallands
och Blekinges införlifvande med riket sammanföras de till ett
generalguvernement med residensstad i Malmö; Blekinge lägges 1680 under
amiralitetet, då i stället under sagda guvernement lägges Bohuslän och
det af tvenne härad och ön Hisingeu af Västergötland bildade
Göteborgs län, därvid ock Halmstad gjordes till generalguvernörens residens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
