Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och därifrån till smedjegården, hvarest han var, då dödsdomen meddelades
honom; flyttades efter benådningen till Nöteborgs fästning, såsom
lifs-tidsfånge.
Ännu ett bidrag till kännedomen om fångbehandlingen å »slotten*
under denna tid lämnas oss af det förhållandet att, ehuru, jämlikt k.
brefvet d. 21 okt. 1690,1 fångar borde förses med sådana rum, »hvarest
de både till kroppen och själen månde blifva accommoderade», blef
dock Boéthius under sin fängelsetid å Nöteborg förvarad i en gammal
badstuga utan golf. Ryssarne, som 1702 intogo fästningen, sände
honom till Viborg. Af köld och strapatser illa medfaren, låg han här
sjuk 16 veckor men hade då fått ett bekvämt rum;1 2 fördes 1705 till
Stockholm och insattes först å Danviken d. 10 aug., sedan d. 6 dec.
»å barnhuset», det vill säga ä tukthuset därstädes, hvarifrån han frigafs
1710. Då han säger sig här hafva utarbetat åtskilliga skrifter och
uppgifves hafva ägt frihet att om dagarna vistas ute i staden, torde
kunna antagas, att han från början rönt en vida mildare behandling än
Ulstadius. Skepparen Nils Svensson i Nyköping, som fällts till 500 dlrs
böter för insmuggling af tobak, plågas däremot hårdeligen i därvarande
slottsfängelse. Kyrkoherden i staden, herr Petrus, ingifver d. 20 nov.
1658 till hans förmån en böneskrift till kommersekollegium, däruti det
klagas, att ehuru han såsom båtsman seglat i Hispanien, Portugal,
Ostindien och varit ynkeligen sargad och spolierad af turken, så hade
han aldrig »varit så pressad eller lidit sådan nöd, som han nu uti 16
veckor hade uti Nyköpings fängelse utstått af det djupa håltorn, af
hunger och törst och förutan det, att han vore en sjuklig man af de
skott han vid Dynkerken bekommit hade, befruktade han blifva af löss
och loppor upätin eller af kölden och hunger försmäkta.» Då han intet
ägt af den förbrutna tobaken och ej ens varit vållande, att den inskeppats,
både han att bli fri; kunde det ej ske, begärde han få »strax för sin
brot dö, heller än sittia uti fängelse, där han af råttor och loppor
förtärdes». Kollegiet fann intet annat kunna göras, än att han ej borde
hållas i hårdt fängelse utan såsom en för skuld insatt.
Att »vaktkammaren» å Stockholms slott varit liktydig med >
vaktmästarekammaren» därsammastädes göres högst antagligt däraf, att äfven
å andra håll vaktmästarekammaren anlitats såsom fängelse för mindre
hårdt behandlade fångar. Från 1638 omtalas från Kalmar, huruledes
Peder skräddares änka och hennes son Gunne den 2 jan. s. å. »blefvo
pålagda af rätten, att hon skulle sitta i vaktmästarens kammare vissa
dagar och hennes son i Garpetornet vissa dagar.»3 Denna
vaktmästarekammare i staden motsvarades af en annan i slottet, å kartor hvaröfver
ännu 1770 en lägenhet midt emot fängelset norr om hvalfporten pa
yttre borggården tätt inom vallen såsom sådan utmärkes. Vi känna ej,
om denna jämväl benämnts »skrifvarekammaren». I en så betecknad
kammare satt befallningsmannen Börje Pehrsson under sin långa rann-
1 Inf. uti Sveriges stadslag, utg. af J. Arnell. Sthm 1730, s. 32.
2 Hans eget yttrande, anfördt i »Historia vitæ beati parentis Jae. Boéthii».
Nordische Sannnlungen anf. st. s. 195.
3 Kalmar stads byggnadshistoria och författning af G. V. Sylvander. Kalmar
1865, 2, 563.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
