Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sakning 1642—43 innesluten »med las ock stång för dörren» och inne i
rummet en korporal, som honom »dag och natt bevaka skulle». Men
han hade bort »sitta i tornet», förklarade landshöfdingen Conrad
Falkenberg1 — ett yttrande, som gifver vid handen, att skrifvarekammaren
ansågs vara ett lindrigt fängelse.
Till närmare belysning af fångbehandling och fängelselif i
1600-talets länshäkten vilja vi anföra hvad i dessa afseenden omförmäles
från fängelset å Kalmar slott i den rannsakning, som den 15 och 17
dec. 1645 hölls rörande åtta därinom begångna dråp. Vi hafva redan
i det föregående beskrifvit fängelsehvalfven i vattentornet; det är i ett
af dem nedanstående händelser tilldraga sig. Med »tornet», dit man
hotar med förflyttning, menas här som i Stockholm slottets kärna; dess
bottenvåning eller källare hade en djup brunn »midt i rummet» och
ansågs såsom det svåraste fängelset.
I ett af förberörda hvalf- förvarades vid sagda tid icke mindre än
36 fångar, somliga för undergående af rannsakning, andra för utstående af
ådömdt straff. Bland dessa 36 befunno sig sex: Ölands-Jödde, Jakob
Tysk, Samuel i Bårby och Jöns i Ormöga, alla från Öland, samt Gysins
dräng och en Jon utan uppgifvet hemvist, hvilka med öfversitteriets
själftagna rätt tillvällade sig makten öfver de andra. Främst bland de
sex framstod Ölands-Jödde och härskade med förskräckelsens makt
öfver alla, äfven sina stallbröder. Kronan hvarken upplyste eller
uppvärmde sina fängelser och lämnade fångarne ingen föda; såsom vi veta,
erhöllo de ett visst litet penningebelopp, vid denna tid 2 öre om dagen,
därför de ägde, så långt det räckte, bestå sig mat,3 ljus och värme.
Hade de egna medel, tingo dessa med full frihet för samma ändamål
användas. För att nu få bättre tillgång till mat och öl inrättade
Ölands-Jödde i fängelset en domstol, i hvilken han intog Samuel i Bårby och
Jakob Tysk; själf åtog han sig ordförandebefattningen. Den ene efter
den andre af medfångarne fram drogs därpå för domstolen och ädömdes
utan anledning tolf till tjugufyra slag, sä vida han ej genast kunde
befria sig med penningar till utsatt belopp. Penningarne tog Jödde
ensam för sig. Jakob Tysk afkunnade domen, då Ölands-Jödde steg
upp och med all den barbariska vildhet, som låg i hans lynne,
verkställde densamma. Han begagnade först en »trädskyffel» och »britsade»
(slog) därmed offren, tills de föllo vanmäktiga ned; men som detta likväl
ej blef så blodigt, så gaf, upplyser protokollet, vaktmästaren till
Ölands-Jödde en »tjärtamp’». Offren leddes nu till sängen, där höga stolpar
1 Protokoll, som äro hållna på »Kalmar slott a:o 1641», i rättegången mot Börje
Pädersson. — Kammarrättens arkiv.
- Skildringen, hämtad ur Kalmar rådhusrätts dombok 1645, återfinnes hos
Syl-vander anf. st. s. 565 f.
8 1 rättegången mot Börje Pehrsson förekommer ock kraf pä redovisning af 108
daler, hvilka 1635 användts öfver stat. Den anklagade svarar i denna punkt, att i
slottet sutto vid den tiden 48 fångar, hvilka af hunger försmäktade, hvarför oek af
predikstolen blef borgerskapet ombedet att hjälpa dem något till lifsuppehälle; de läto
gå oeh tigga åt sig i staden. Staten bestod ej traktamente åt flera än sex, och det var
honom omöjligt därför »hålla 21 och 24 personer». Landshöfdingen skulle då hafva
befallt, att nödig tillökning lämnades; den besteg sig till 108 dir, eller just det
anmärkta beloppet. — Protokollsvolymen i målet, kammararkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
