Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara honom hörige och lydige.» Ingen torde kunna underlåta att lägga
märke till den anda af ädel humanitet, som utan allt anlitande af tidens
vanliga fraseologi, i ett enkelt och allvarligt språk lägger
fängelsevakt-mästaren hans plikter på hjärtat. Huruvida de fylldes, veta vi ej; att
de erkändes, torde dock vara tydligt.
* #
*
Af hvad vi rörande fångarnes underhållspenningar anfört har
framgått, att man under 1600-talet icke mera vidhållit den äldre seden att
med föda från slottens kök eller förråd underhålla fångarne i slottens
häkten. I samma stund konungen upphörde att såsom om än
frånvarande husbonde på sitt slott eller fäste draga försorg om behörigt
undfägnande eller försörjande af alla dithörande, från den högste till den
lägste, utan hans ställe intogs af en aflönad ämbetsman, var det tydligt,
att det gamla systemet för fångarnes underhåll måste utbytas mot ett
annat. Det ställde till länsstyrelsernas förfogande vissa förslagsvis
beräknade penningebelopp att för fångarnes »förtäring» användas, såsom
det af 1646 års specialstat vill synas, 36 daler om året för hvarje fånge
efter medeltal. Men det har icke öfverallt utgått till samma storlek.
Vi hafva redan sett, att samtidigt med det både Stockholms stad och
kronan till fångar i smedjegårdsfängelset i slottet lämnade 4 öre om
dagen i underhållspenningar, tingo fångarne i Kalmar slottsfängelse nöja
sig med blott 2 öre om dagen. Och beloppet i 1646 års stat, beräknadt
till underhåll för dag, räcker ej till för stort mer än 3 öre.
Då vi bemärka, att samtidigt härmed vid barn husby ggningen i
Stockholm ett fångdagsverke gäldas med 5 öre och båtsmännens arbete för
dag med 8 öre samt att dränglönerna därsammastädes, efter 3 dir 14 öre
smt i månaden väl icke mer än 32/3 öre om dagen, likvisst voro
förenade med förmånen af ej blott vissa beklädnadspersedlar utan ock med
fri kost, liksom ock att en måltid mat af husmanskost i 1664 års
gäst-gifveriordning utsattes till 5 öre smt och »särskildt för dricka», behöfva vi
ej uteslutande lyssna till fångarnes klagan för att inse, det sagda
underhållspenningar väl icke alltid kunnat försäkra dem om ens den
knappaste nödtorft. Men detta bör ju icke förekomma underligt i ett land
och under en tid, där den stora massan af folket själf lefde under de
torftigaste villkor och vetenskapen, där som annorstädes, ännu alldeles
icke utredt de förhållanden, hvilka nu anses böra bestämma mängd och
sammansättning af den näring, som kräfves för människokroppens
underhåll. Och huru sparsamt än dagtraktamentet för fången var, kändes
det dock för det allmänna såsom en börda, hvars tyngd man ogärna
ökade. Länge sökte man ock få sagda börda delad. Redan i den rätt
landskapslagarna gåfvo en målsägande att hålla förbrytare fången, låg
för honom en förpliktelse att under tiden själf sörja för dennes
underhåll; och från denna förpliktelse utdrog man så länge som möjligt viss
skyldighet för menighet eller målsägande att med kronan dela kostnaden
för fångunderhållet. Huru gränsen uppdrogs, visa åtskilliga prejudikat
och författningar från denna tid. Då socknarna i Österbottens södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:44:17 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/wsfangelse/0159.html
