Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efterföljes af tystnad. Något beslut i anledning af detsamma fattas
hvarken då eller, så vidt vi känna, sedermera. Det var tydligt, att
regeringen själf måste Öfvertaga anordnandet af den eller de åtgärder,
hvilka för målets vinnande kunde synas erforderliga.
För en mängd smärre förbrytelser hade mot slutet af 1600-talet
fängelse stadgats såsom straff vare sig omedelbart eller såsom
förvandling af böter. Uppsatte sig någon tjänare eller tjänarinna med
van-vördiga ord eller hotelser emot sin herre eller matmoder eller någon
underlydande med oanständiga ord och åthäfvor emot sin tillförordnade
förman, bestämde k. br. den 19 dec. 1699, att sådan brottslig skulle
plikta med fängelse efter sakens beskaffenhet och med vare sig nio
gatulopp eller en månads fängelse vid vatten och bröd, därest han äfven
slagit husbondefolket. Om någon af ridderskapet och adeln eller af
krigsbefälet med dess vederlikar inläte sig med hvarandra i duell,
utfordrade hvarandra eller förolämpade den ene den andre med skymfiiga
och okvädinsord, bestämde 1682 och 1695 års duellplakat, att sådant
skulle straffas med förlust af tjänst, två års fängelse uppå konungens
slott och hus och 2,000 dir smts böter eller, om någon tjänst icke
innehades, med tre års fängelse och 3,000 dlrs böter. Om skänkning
eller, förtäring ägde rum å »wijnkällare, öhl- och brännewijns-krogar» frän
kl. 7 om aftonen före sön- och högtidsdagar till kl. 4 på sön- och
hög-tids-aftnar i städer eller å landet, beläde stadgan angående sabbatsbrott
den 17 okt. 1687 sådan förseelse med 40 marker smts plikt eller 8
dagars fängelse vid vatten och bröd — hvilket senare straff bestämdes
genom k. brefvet den 8 sept. 1690 jämväl för studenter vid Uppsala
akademi, de där från medio augusti till medium april sedan klockan
nio och på den öfriga tiden sedan kl. tio funnos på gator, källare eller
krogar. K. förbudet mot slagsmål i kyrka den 22 dec. 1686 föreskref
för dem, som »skuffa, stöta eller knubba hvarannan», 100 dir smts
böter, som i brist på tillgång skulle gäldas med vare sig sex gatulopp
eller en månads fängelse vid vatten och bröd, för dem som trätte och
kifvade i kyrkan, 50 dlrs böter eller tre gatulopp eller fjorton dagars
fängelse vid vatten och bröd, samt för dem, som kommo fulla och
druckna i kyrkan och där gjorde oljud och förargelse, samma påföljd
likasom ock i alla de nämnda fallen efterföljande kyrkoplikt. Genom
dessa och andra dylika bestämmelser1 blef det tillgängliga utrymmet i
konungens slott och hus ganska starkt anlitadt för hysandet af sådana
fångar, som icke kunde anses såsom verkliga missgärningsmän.
Hufvud-frågan blef därför just vid denna tid, hvar man skulle göra af dessa
senare.
Vid denna frågas besvarande måste rikets ändrade
gränsförliållan-den tilldraga sig särskild uppmärksamhet. Genom fredssluten 1660 i
Köpenhamn och i Lund 1679 hade Skåne, Halland, Blekinge och
Bohuslän blifvit Sveriges gränsprovinser, hvadan där belägna »slott och
hus» tillvunnit sig en så mycket större betydelse, som man ju förstod,
1 Se k. br. den 16 hov. 1699 om straff för frånträdd bekännelse om begånget
lägersmål, kyrkoordningen 1686 om plikt för lönskaläge, dnellplakatet den 22 aug.
1682, § 9, om påföljd för hemlig ärekränkning o. s. v. Jfr Hagströmer anf. st. sid. lin.
Wieselgr en, Sveriges fängelser och fångvård. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
