Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anlitas, där ej lokala förhållanden härför lägga hinder i vägen, i allt
flera af rikets provinser endast under tiderna för tingen, de lagtima och
urtima. Dessemellan förvaras fångarn e i län sfängelserna. Äfven
stads-häktena anlitas i regeln blott för rannsakningsfångar; dock göra
Stockholm och tidtals äfven Göteborg härifrån undantag.
Fortfarande finnas gäldstugor, i hvilka fordringsägare äro
berättigade att insätta tredskande gäldenärer. Dessa stugor utgöras
vanligen af något rum i rådhusen och benämnas mot slutet af seklet rätt
ofta med namnet »civil arrest». Ursprungligen torde dock denna
benämning hafva afsett sådana fall, då gäldenär, som afstått sin egendom
till borgenärernas förnöjande, förständigats att hålla sig inom sitt hus. Ännu
en, ehuru visserligen en mycket lindrig form för sådan arrest var den,
som ägde rum med för gäld från orten afvikna personer, som sedan å
lejd återkommit; de bevakades af dem både i husen och å gatorna
åtföljande vakt, hvars gage de själfva måste bekosta.1
Vi gå att i det följande närmare belysa fångvårdsförhållandena
under 1700-talet med afseende å de hufvudsakliga grupperna af samma
tids fångpersonal och fängelser.
* *
*
I en skrifvelse af den 19 nov. 1722 anför Svea hofrätt hos KungL
Maj:t rätt allvarsamma klagomål öfver tillståndet i smedjegårdsfängelset.
Vid några tillfällen hade inträffat, att då hofrätten låtit från
landsorterna ditföra åtskilliga missgärningsmän för att kunna muntligen
förhöra dem, hade dessa af andra fångar i sagda fängelse blifvit intalade
att äterkalla de bekännelser, hvilka de förut afgifvit inför
underdomstolarna; och kunde sådant icke förekommas, enär i hela fängelset icke
funnos »flera rum, än att alla manspersonerna uti ett och alla
kvinnspersonerna uti det andra vistades tillsammans och de således hade
tillfälle hvarandra till ett slikt förnekande att inråda». Jämväl
prästerskapet. besvärade sig öfver dem mötande svårigheter, då de anmodades att
förmå någon fånge till bekännelse af den gärning, därför han anklagats
och misstänkts, men hvilken han förnekade, eller då de skulle besöka
fångar, som skulle beredas att gå till ådömdt dödsstraff. På
smedjegården funnes nämligen icke något särskildt rum, hvaruti de kunde tala
enskildt med sådana fångar, utan voro de nödsakade att »hafva dem för
sig afsides ute på gården under bar himmel». Då det likväl därstädes
funnes tillfälle och lägenhet att »inrätta och anordna flera husrum, som
1 I Stockholm utgjordes denna vakt af stadens anvärfda militärkompani, som
bestod af 180 man. Ar 1767 begärde dock magistraten, att kåren måtte undslippa
sagda vaktgöring, enär den blef dem för tung; med 27 vakanser, 21 sjuka och 59 i
tjänstgöring togs återstoden i för starkt anspråk med att bevaka dylika lejd-gäldenärer,
hvilka för tillfället icke voro färre än 19, helst de hela dagen igenom gingo på gatorna
och brukade dem medföljande bevakningen såsom drängar. De borde hellre förständigas
att hålla sig inomhus. K. Maj:t afslår väl framställningen d. 23 juni 1767, då gifven
rätt måste iakttagas och de 19 fått sig den öfverklagade rätten tillförsäkrad; men med
dem borde bemedlas, att de utbetalade högre gage till vakten. Och då dylik lejd ej ofta
dädanefter komme att beviljas, vore saken af mindre vikt. — Riksark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:44:17 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/wsfangelse/0189.html
