Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
garnspinnerierna. Till befordrande af dessa förordnades nu i sistsagda
skrifvelse, att alla uppå fästningar och slott för hvarjehanda brott på
kortare tid insatta personer skulle vara förpliktade att under samma tid
spinna sju sträng groft klädemakaregarn om veckan och slotts
vaktmästaren därför komma att njuta betalning af vederbörande fabrikörer,
hvaremot han borde vara förbunden att förse fångarne med ljus och
värme samt underhålla spinnrockar och hasplar, sedan vederbörande
däraf tillräckligen låtit förfärdiga för hvarje slotts förnödenhet, och
lands-höfdingarne låtit inrymma dem något å de stora slotten ledigt rum;
hvilket ock borde verkställas med de uppå slotten flera åren lediga och
utan bojor gående missgärningsmän, hvilka i anseende till det ringa, som
de dagligen hade af kronan till underhåll, komme att åtnjuta halfva
arbetslönen, men vaktmästaren för värme, ljus och uppsikt den andra
hälften; hvarigenom mycken hårdnackenhet hos dem skulle förekommas,
då de om dagen köllos till arbete och om natten under vanligt häkte
och säkerhet, för hvilket allt vaktmästaren borde vara ansvarig.
Kommersekollegium utfärdade med anledning bäraf den 5 sept. 1754
ett cirkulär, hvaruti det begärde upplysning af rikets landshöfdingar, på
hvilket sätt livad sålunda bestämts bäst måtte kunna verkställas,
uppgifter om antalet af nödiga spinnrockar och hasplar samt, då det ock
vore nödigt och nyttigt, att för större eller mindre ogärningar häktade
personer under rannsakningstiden hölles till spånadsarbete, på det
kostnaden för deras underhåll därigenom någorlunda måtte varda ersatt,
förslag om hvad äfven i detta afseende kunde vara att vidtaga.
De ingående svaren äro i allmänhet föga uppmuntrande.
Landshöfdingen i Göteborg, baron J. F. von Kaulbars, svarar d. 10
maj 1755, att, enligt förklaring af kommendanterna å fästningarna inom
länet, de på längre eller kortare tid dömda missgärningsmännen eller
eljest till fängsligt förvar där inmanade personer alldeles icke kunde
sysselsättas med garnspinning till de här å orten anlagda klädesfabrikers
behof af den grund, att rummen, däri samma personer förvarades, icke
voro till sådan spånad bekväma gjorda utan bestodo af mörka hvalf;
dessutom voro på alla ställen fångarne så få till antalet, att de icke
kunde umbäras vid det på fästningarna till deras egen förnödenhet
dagligen förefallande arbetet, ja, icke en gång till fästningsarbetets rätta
bedrifvande nog tillräckliga, utan måste garnisonsmanskapet esomoftast
därtill lämna handräckning. Kaulbars undandrog sig därför att besvara
kollegiets förberörda frågor.
Landshöfdingen i Malmö, baron G. B. Stael von Holstein
öfver-lämnar yttranden från sina fästningskommendanter i Malmö och
Landskrona. Den förre af dessa, J. L. von Hoorn, upplyser, att på slottet
funnes intet rum, som bekvämt vore för fångarne att vistas uti vid
sådant spinneriarbete om vintertiden, helst efter ingen kakelugn eller
eldmur, hvarigenom rummet kunde uppvärmas, funnes att tillgå, och
att uppsätta någon ny vore ganska äfventyrligt med hänsyn till
eldsvåda, som vid stark nordväststorm lätt kunde uppkomma genom
eldgnistors kringflygande, som kunde hota krutmagasin och tyghus. I
baracken strax vid slottet i bastionen Banér funnos däremot rum med
eldstäder, där fångarne kunde både vinter och sommar förrätta sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
