Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ärm på fint sätt ingömt, då han sedan lintyget sammanvecklat och vid
visiteringen, som hölls om morgonen, ifrån sig till vakten levererat
samt begärt, att det till en besökare här i staden bäras skulle till
rentvättning, då vakthafvande officeraren, fändrik Hästesko, brefvet fann
och mig genast tillställde.» Ehuru Oxenstjerna nog litar på sina officerare
begär han få, när helst »sådana arga arrestanter, i synnerhet denne
och Springer, som brukat förräderi emot riket, visa någon sidvördnad»,
dem »efter omständigheterna låta afstraffa» — en hemställan, som
besvarades med yttrandet, att han väl själf visste, hvad i slikt fall med
dem efter vanligheten kunde vara att företaga.1
Äfven Jegerhjelm bedömer Springer på liknande sätt. Han skrifver
om honom den 21 juni 1751 till regeringen, att »det är ett i otidig
ondska och arghet uppfylldt sinne, hvilket han så väl emot officerarne
som den öfriga betjäningen på åtskilligt sätt genom ondt visar»; samt
att han »fåfängt varnats, hvadan skälig disciplin torde nödsakas mot
hans hårda sinne, som på intet sätt under hela dess arresttid visat
något tecken till bättring utan roar sig uti en framhärdande ondska.»
Som bekant undkom Springer ur fängelset 1752 genom rymning.
Hrake blef samma år på ansökan af sin hustru förflyttad till
Bohus. Därifrån frigafs han genom benådning 1762.
Af intresse med hänsyn till denna tids fångbehandling är ett bref
af den 23 juni 1760 från landshöfdingen Gust. Ad. Hjärne till
justitie-kanslern von Stockenström, däruti han spörjer, om förre bössespännaren
hos H. K. H. kronprinsen, Nils Murbeck, som dömts att undergå en
månads fängelse vid vatten och bröd samt sedan för lifstiden å Sveaborgs
fästning hållas fängslad och som nu vore insatt »i ett säkert rum», skulle
tillåtas om dagen komma ut ur det för honom utsedda arrestrummet
och gå omkring inom fästningen eller ständigt sitta innesluten; vidare,
om någon finge tala vid honom eller allenast maten inbäras och dörren
åter tillslutas; om skiltvakten skulle stå inne i rummet eller utanför
dörren; samt slutligen om han finge betjäna sig af bläck och penna.
Svaret blifver: att, enligt K. Majrts den 9 juni 1760 gifna förordnande,
Murbeck ej borde förvägras att gå omkring inom fästningen, då han sig
därom hos kommendanten anmälde, dock att det skedde under så säker
bevakning, att han ej måtte få tillfälle att afvika; honom borde »ej heller
vara betaget, om någon ville tala vid honom, och att nyttja bläck och
penna»; dock borde det förra ske i kommendantens eller någon
garnisonsofficerares närvaro, och hvad han skrefve skulle uppvisas för någon
af dessa, som hade att tillse det ej något olofligt däri inflöte äfvensom
genomse de till honom ankommande bref, innan de honom tillställdes,
på det oloflig brefväxling med honom måtte kunna hindras.
Skilt-vaktens plats ägde kommendanten själf att bestämma.
Rätten att under fängelsetid någon stund vistas ute var ej ännu
allmän utan medgafs i hvarje särskildt fall. Fången Jakob Widberg
bönfaller i juni 1730 om något underhåll, som ock beviljas honom;
men i hans böneskrift läser man, att han i två år »suttit mellan fyra
murar innestängd utan att få gå utur rummet», hvaraf är händt, skrifver
1 Se förfrs Ur Göteborgs häfder, Sthm 1878, s. 224.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
