Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ådömda straffet icke vinner sin fullbordan, utan de fastmera af ondskan
och odygder blifva intagna, så att de som ifrån samma fängelse
entledigas, sedan de för dem utsatta arbetsåren äro förbi, fast sällan visa
någon bättring utan esomoftast i deras förriga och andra missgärningar
fortfara.» Därför hemställde hofrätten om befallning till dem, »som
egentligen inseendet öfver tukthusfångarne tillkomme, att foga den
eftertryckliga anstalt, det bemälda fångar till något allvarsamt och
tjänligt arbete hållna varda, så att de ett sådant deras straff måga
verkligen komma att undergå och detsamma lända dem själfva till
förbättring och androm vanartigom i deras ogudaktiga lefverne till
varning, förutan det att fångarne igenom arbetet kunna så mycket
förtjäna, som till deras underhåll erfordras, och de penningar, som eljest
af publika medel till deras förtäring utgå, besparade blifva.»
Såsom vi i det föregående omförmält, stod tukthuset sedan 1692
omedelbart under Stockholms magistrat. Till denna riktar ock
öfver-ståthållaren G. A. Taube en skrifvelse den 31 jan. 1723; »såsom
för-nimmes», heter det däruti, »att stor oreda och oväsende både emellan
betjänterna vid tukthuset som ock emellan dem och de där sittande
fångar dagligen skall förelöpa, hvilket ej bör tålas utan med
allvarsamhet förekommas och hämmas»; alltså hade magistraten att utse några
ledamöter, som tillsammans med slottsfogden von Drake borde där
sammanträda och sådant rätta.
Det vill synas, som om tukthusfångarnes egentliga sysselsättning
fortfarande varit renhållning af stadens gator. Ett k. bref af den 15 jan.
1723 stadgar nämligen 10 dir smts böter för dem, som »med ord eller
gärning» öfverfölle eller hindrade dem af stadens utskickade, »hvilka
hade att syssla med tiggares upptagande på gatorna och tukthusfångars
bevakande», ehuru sagda betjänte på samma gång förbjödos med hugg
och slag illa handtera tiggarne. Ifrågavarande utskickades verksamhet
»på gatorna» antyder, att tukthusfångarne jämväl hade sin sysselsättning
därstädes förlagd. Här af kan ock slutas till beskaffenheten af de
barnhusets »manufakturer», vid hvilka ifrågavarande fångar, enligt planen
från början, bort vinna användning. I en relation af den 10 nov.
1732 meddelar barnhusets direktion i hastiga drag förloppet af de
ansträngningar, som en gång med så dristiga förväntningar satts i gång.
»Alldenstund för verket», heter det, »fordrades ett ansenligt kapital, om
något synnerligt skulle uträttas, barnhuset jämväl råkade i skuld; ty
läto sig någre privata personer öfvertala såsom intressenter i verket
något kapital på gewinn och förlust tid efter annan att insätta,
hvarmed, ehuruväl handtverkerierna af ylle, linne och hampa jämte
strump-stickeriet på det sättet fortsattes att intressenterne gewinsten beräknats
sedan barnhusbarnens, tukthusfångarnes och andra fattigas arbetslön var
afdragen; så är likväl likmätigt räkenskaperna befunnet, att
barnhusets omkostnad stigit till större summa än den indragna arbetslönen
sig kunde belöpa, hvarför ock manufakturerna afstannat och af
barnhusdirektörerna i de senare tiderrfå så mycket mindre kunnat upphjälpas
och kontinueras, som kriget ändteligen inföll och detta verkets drift
alldeles förhindrade, utom hvilket utländningarne särdeles i de senare
krigsåren hafva hit i riket infört så stort förråd af de manufakturer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
