Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till för uppdraget; samt att bevakningen vore sä mycket osäkrare, »som
denna vaktkår till stor del bestode af gamla och alldeles orkeslösa
eller eljest krassliga karlar», till bevis för hvilket påstående rätten i
synnerhet finner sig kunna åberopa en nu för fångspillning under tilltal
stående vaktknekt vid namn Beckström af 67 års ålder, hvilken, heter
det, »i anseende till dess skröplighet snarare borde hafva uppsikt på sig
än vara anbefalld uppseendet öfver en hop till vanart och odygd begifna
arrestanter, att förtiga huru de öfriga hvar för sig äro beskaffade».
»Och icke litet oreda», fortsätter rätten, »vållades äfven däraf, att under
det herr hotrådet Ehrenreich nu vore vistande på utrikes orter den vid
tukthuset antagne vaktmästaren Pilgren icke blifvit försedd med någon
behörig instruktion utan enligt dess fullmakts innehåll vore skyldig rätta
sig efter befallning sä väl ifrån en fru vid namn Lalin som herr
hof-rådets kommissionär revisoren Saxon, af hvilka den förra eller Lalin
nu vore angifven att hafva lämnat en arrestant vid namn Greta
Anders-dotter tillstånd att utgå utan bevakning, hvarefter samma arrestant
alldeles bortablifvit, hvilket fru Lalin bestridt, dock däremot måst vidgå
sig hafva nyttjat tukthusfången Lisa Danielsdotter till ständiga sysslor
och en annan benämnd Sund nästan dagligen till söm och dylikt;
äfven-som vaktmästaren Pilgren erkänt, att han under sin hustrus sjukdom
haft arrestanten Magdalena till tjänstgöring.» Rätten anhåller, på grund
af hvad sålunda ådagalagts, om vidtagande af sådana författningar, att
å ena sidan ändamålet med häktets inrättning måtte vinnas, nämligen
fångarnes så stränga hållande inom sitt fängelse och till det dem
föresätta arbetet, som emot deras vanart svarade, och å andra sidan rätten
måtte undgå att förlora så mycken tid som dittills skett på undersök-
ningars anställande öfver fångars flykt.
Men de äskade författningarna vidtogos icke, och förhållandena
för-blefvo därför oförändrade. Kämnersrätten fick gäng på gång spilla tid
på nya rannsakningar öfver fångars flykt. Ar 1769 den 15 november,
»dä på kort tid sex fångar bortrymt, af hvilka 5 lifstidsfångar och den
sjette dömd på 20 år», sammanträdde kämnersrätten ute å tukthuset för
att undersöka detsamma och anmärkte därvid: »att stängsel och plank
omkring tukthuset voro så bofälliga, att en del fångar därigenom utgått
och såmedelst flykten tagit; att bevakningen vore alldeles otillräcklig;
att vaktmästaren Broberg tillträdt sin syssla utan ed och erhållen
instruktion samt att han måst ur tukthuset utlämna fångarne till det arbete
och de sysslor, som en fru benämnd Lalin under herr hofrådet
Ehren-reichs frånvaro dem förelägger; att arrestanterna Sund och Catharina
Larsdotter hos fru Lalin ej allenast förrätta pigsysslor hemma i huset
och därstädes både dag och natt vistas, utan ock utskickas i åtskilliga
ärenden uti staden utan ringaste vakt och bevakning; att fångarne få
kvarken kläder eller fångförtäring utan att esomoftast händer, att samma
förtäring blifver inn estå ende, så att vaktmästaren, efter dess berättelse,
af fru Lalin skulle hafva innestående i förskjutna fångförtäringsmedel
1400 dir utom egen lön 600 dir.»
Rätten finner väl, att vaktmästaren vore den, som borde stanna i
ansvar för dylika oredor, men anmärker dock, att han icke desto mindre
ej kunde anses såsom annat än en enskild tjänare, som måste lyda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
