Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det utverkar sedermera k. brefvet den 23 sept. 1741, hvilket förbjuder
samma domstolar och dessutom Stockholms politikollegium att till
spinnhuset döma bräckliga, med sinnessvaghet behäftade, ålderstigna och till
där förefallande arbete alldeles otjänliga personer, grofva missdådare
eller sådana personer, som pröfvades tjänliga till starkare arbete och
som därför förmådde och borde arbeta vid kronans slott och fästningar,
ej heller små barn, som ej fyllt sju år, hvilka borde på barnhuset till
vederbörlig skötsel och föda intagas; och finge vid tiggares upptagande af
gatorna spinnhuset ej heller besväras med andra än sådana, som förmådde
undergå det därvarande arbetet.1 Och genom nya k. bref af den 26
febr. 1768 och den 9 jan. 1772 söker det upplifva och förstärka
åt-lvdnaden för det förra, därvid i 1772 års bref såsom villkor för
in-tagande i spinnhuset bestämmes förutgången besiktning och approbation
i fråga om arbetsduglighet af spinnhusinspektoren och fältskären;
hvar-jämte i de fall, då underdomstolarna misstogo sig, inspektoren borde
gifva det kommersekollegium till känna att vid öfverrätterna anmälas
samt, »när de åter sig förgingo», för åtal och ansvar anmäla det hos
justitiekanslern. Icke ens detta värjde dock anstalten; af
kommerse-kollegii klagomål hos regeringen den 11 maj 1781 ser man ej blott, att
Skanshammars häradsrätt då ditsändt en för brott mot
brännvinsbrännings-förbudet förvunnen hustru, »som af skröplighet och elände var
sängliggande, behäftad med obotliga ben- och rötsår, oduglig till arbete samt
farlig för den elaka stankens skull», utan äfven att kollegiet, för att
förekomma spinnhusets förvandling »från ett arbetshus för fabrikernas
behof till ett sjukhus eller lasarett, därmed dess bestånd undergräfdes»,
fann sig nödsakadt begära befallning till öfverståthållaren att ej till
spinnhuset föra utan till behörig ort återförsända ankommande
brottslingar, som ej hörde dit utan rätteligen skulle å andra platser med
arbete försona sina brott. Sannolikt har öfverståthållareämbetet blott
undantagsvis gått så grannlaga till väga, som då det i juni 1748 hos
kommersekollegium på förhand förfrågar sig, huruvida det finge till
spinnhuset öfverlämna »till Smedjegården införpassade drängen Pehr Mattsson,
tvske karlen Jacob Böhler, dennes hustru Katarina Krook samt
kvinns-personen Ingefred, hvars egentliga namn vore Lena Persdotter». Svaret
blef då, att eftersom spinnhuset vore ett publikt arbetshus men Mattsson
vore fånig och makarna Böhler bräckliga och gamla, kunde blott Lena
Persdotter emottagas.
Lika eller ännu mera uthållighet ådagalägger kommersekollegium i
sina bemödanden att till spinnhuset införskaffa sådana personer, som
kunde vara arbetsdriften till gagn. Från det kollegium den 31 aug.
1 I skrifvelse till K. M:t den 8 ang. 1753 begär ock kommersekollegium att
då för fosters bortkastande till tre veckors fängelse vid vatten och bröd, hemlig skrift
och 6 års spinnhus dömda Ebba Elisabet Palm, som vore fallandesjuk, blifvit af
spinn-husföreståndarne vägrad inträde, enär hon ej kunde under vatten- och brödstraffet
sysselsättas med arbete och de öfriga fångarne af hennes ohyggliga sjukdom skulle i
sina svsslor mvcket hindras — K. M:t måtte bestämma, att hon skulle å tukthuset
intagas, enär yllefabrikörerna annars skulle kunna afskräckas från att arrendera spinnhuset,
hvars ändamål vore ej blott de lösa och lättjefulla men arbetsföra och för mindre brott
dömda personers bestraffande, »utan ock att de inrättade ylle- och klädesfabrikerna
måtte få något understöd med spånad».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
