Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller »hjon» med hänsyn till anstaltens inre förhållanden. Men den 1756
såsom mera vanlig omtalade sjukligheten inom densamma talar ett annat
språk, så mycket tydligare som det ofta upprepas. Ar 1781 den 10
april utlåter sig Collegium medicum om anledningarna till den ovanliga
mortaliteten å spinnhuset. Det förklarar den därmed, att fångar, som
i andra stadens häkten längre tid varit inneslutna och genom osund
luft samt brist på kroppsrörelse blifvit behäftade med skörbjugg och
andra invärtes krämpor, sedermera sändts till spinnhuset och där ökat
den därstädes gängse rötfebern, febris careeraria, »som sä dagligen
tilltagit». Förslaget att fångarnc omedelbart efter rannsakningens slut
skulle sändas ut till spinnhuset och där förblifva, till dess deras dom
skulle verkställas, ställer dock spinnhusets sanitära förhållanden efter
kollegiets åsikt öfver dem, som rådde i stadens öfriga fängelser. Men
därmed är i själfva verket icke mycket sagdt till spinnhusets förmån.
Och emot dess egenskap af »förbättringshus» skorrar illa regeringens
yttrande i 1766 års bref om faran af de unga förbrytarnes förledande
därstädes till större vanart. Att denna farhåga ej var gripen ur luften
kan af mycket förstås. Vi tillåta oss ur handlingar i ett 1783
an-hängiggjordt mål emot spinnhusvaktmästaren Pettersson anföra några
drag, som i detta afseende bära vittne.
Målet rörde ett uppkommet rykte, att något spinnhushjon skulle
genom misshandel ljutit döden. Bland afhörda vittnen berättar en kvinna
Rydberg: att hon klockan 4 på morgonen stod vid sin spinnrock, då
vaktmästaren inkom i rummet och utan att tillsäga arrestanter na att
uppstiga, började med karbasen slå i sängarna, därvid han träffade
hjonet Löhman, som låg nästan naken; att hon, häraf med förskräckelse
uppväckt, efter en kort stund blifvit sjuk och ej förmått karda samt
sagt, hon trodde Pettersson slagit döden på henne; att hon omkring kl.
6 f. m. fått en häftig frossa och, efter det hon lagt sig, svåra plågor,
som röjt sig genom ett ohyggligt vrålande och fradga kring munnen,
till dess hon kl. 12 aflidit. Vittnet Schmidt hade jämväl sett tre
rödblåa strimmor å den slagnas vänstra bröst. Då likväl icke syntes styrkt,
att Löhmans död varit en följd af vaktmästarens slag, undslapp denne
med 14 dagars fängelse vid vatten och bröd samt en allvarsam varning.
Den obeskrifliga råhet, som af denna tafla vitsordas, betager oss
möjligheten af att tro på någon verklig fångvård i detta förbättringshus.
Sådan kunde väl tidslynnet finna förenlig med en sträng behandling,
om hvars utöfvande därinom ett den 2 mars 1779 af
spinnhusinspek-toren Björkman-Hanson afgifvet intyg vittnar; han förklarar däruti, att
skepparen Vessmans hustru »var så arg, att den strängaste aga knappt
kunde kufva dess bitterhet». Men verklig fångvård låter aldrig förlika
sig med ett regellöst och rått karbasregemente, utöfvadt af den
hufvud-saklige fångvårdaren.
Att likväl tidtals spinnhusarbetet åtminstone kunnat förmedla
fån-garnes öfvergång till det fria arbetet af samma slag, ser man af
öfver-ståthållaren Rutger Fuchs’ den 8 juni 1752 afgifna memorial, däruti
han omförmäler, att enligt honom meddeladt utdrag af kommersekollegii
prot. den 27 dec. 1751 skulle 81 personer i anledning af pardonsplakatet
lösgifvas från spinnhuset; af dessa hade redan 42 personer ställts på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
