Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutet af maj, ja, oftast långt in i juni, ock det läte sig därför ej göra
utan lidande för fångarne att bestyra om värme för dem med två famnar
ved per rum. Han begärde därför tillökning af vedanslaget med en
famn per rum likasom ock af dagtraktamentet. Spannmålen stod i 5
rdr tunnan; 1V2 sk. om dagen kunde ej’förslå till fångarnes lifsnäring.
Öfriga fängelser i länet utgjordes af sådana, som »till missgärningsmäns
förvar, då de vid häradsrätterna skulle rannsakas eller undergå exekution»,
i några socknar särskildt blifvit byggda, eller af länsmännen i deras
gårdar anordnats mot någon vedergällning därför af allmogen.
Icke beller i Vasa län fanns, enligt landsböfdingens C. Fr. Krabbes
berättelse, mer än ett allmänt fängelse: Korsholms kronohäkte i sagda
stad, äfven det af allmogen uppbyggdt år 1750 af tegelsten, i två våningar
med fem hvälfda fångrum i nedre och två ohvälfda i öfre våningen. Om
än då tillräckliga voro dessa sju rum numera ur stånd att rymma
fångarne, hvilkas antal vuxit från 10—15 personer till 30—40.
Trängseln i häktet vållade »maligne och smittosamme sjukdomar», likasom ock
människornas sammanpackning »mer än mycket rebuterat mänskligheten
och väckt medömkan till att se desse uslingar». Någon möjlighet att
särskilja dem efter brottslighet och kön funnes ej; hvadan förslag
uppgjorts till fängelsets påbyggnad med en tredje våning, därest ej
vakt-betjäningen kunde förflyttas från fängelsets andra våning, där de besutto
fyra rum, hvilka då borde användas för fångarne och ett särskildt hus
uppföras för vaktbetjäningen. Billigheten syntes dock kräfva, att kronan
här som i det öfriga riket åtoge sig kostnaden härför och ej hvälfde
den på allmogen. •
Kronohäktet i Savolax och Karelens län bestod, enligt
landshöf-’ dingen A. J. Ramsays meddelande, af en i Kuopio belägen byggnad, i
hvars nedre våning af sten blott tvenne fängelserum, 61/2 alnar breda,
101/2 alnar långa och 31/2 alnar höga, funnos, »lika otillräckliga i
anseende till fångarnes antal som osunda i anseende till deras inskränkta
vidd och höjd». Fångarne voro vanligen 15—30 af båda könen, hvilka
måste om hvarandra förvaras. Den på stenvåningen uppförda
trävåning borde därför nedkastas, murarna höjas och trävåningen därefter
å nyo uppföras, men tillökad, så att vaktmästaren och hans husfolk
finge ett större rum och vaktknektarne ett, samt dessutom de förra
bereddes den bagarestuga och köksspis, som för fångarnes matredning
vore af nöden.
Landshöfdingen i Kymmenegårds eller Heinola län, Herman Lode,
hade redan ett halft år före det k. brefvet af den 13 dec. 1796 hos
konungen gjort framställning om otillräckligheten af därvarande
kronohäktet, det enda i länet.1 Han åberopar nu hvad han i ärendet redan
anfört: det inskränkta utrymmet i häktet, som vore af trä, medgåfve
hvarken fångarnes säkra förvarande, lämpliga särskiljande efter kön och
1 I k. br. den 15 febr. 1803 nppgifves dock, att fängelserna i länet voro två:
»ett stockbus i Heinola och ett fängelse på Svartholms fästning». Också anslås
jämväl för senare fängelset betjäning å stat: en vaktmästare och en vaktknektslön. Att
Heinola stockhus var det egentliga länsfängelset visas dock äfven däraf, att betjäningen
här fastställes till »1 vaktmästare, 3 vaktknektar och 2 kansli- och kontorsdrängar»,
de 2 sistnämnda dock bestådda å länets stat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
