Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessas hälsovård och bevakning samt slutligen ock en redogörelse för
de utomordentliga resultat, ett vid fängelset i Filadelfia i Nordamerika
sedan 1791 tillämpadt nytt fängvårdssystem bragt i dagen. Detta
önskade han äfven här användt.
»En sådan omändring», säger han, »med Sveriges fängelser blefve
väl i början kostsam; men större delen af dem finnes nu förfallen,
och allt underhåll (af dem) försvunne med tiden; och på sedernas
sida kunde vinsten icke med penningar mätas. En underdånig erkänsla
för den öfverhet, som en sådan välsignad ändring befordrat, skulle
icke heller inom de nu lefvandes tidehvarf komma att inskränkas. Det
är ock högst troligt, att på första anmaning af en för sina seder
dyrkad konung betydliga sammanskott till ett för mänskligheten och
allmänna säkerheten så viktigt mål göras skulle; och hvilken moralisk
njutning kunde vara större än att genom sitt biträde hafva förvandlat
en för samhället fördärflig illgärningsman till en nyttig och dygdig
medlem?» Han tänker sig invändningen, att det bemötande han
föreslagit mot fångar skulle förklaras vådligt, enär de nog allt framgent
skulle blifva lika förhärdade. Men han tillbakavisar denna förmodan.
Själfva vilddjuren kunde ju tämjas och mildras. Och då man vore
skyldig äfven sina fiender en allmän människokärlek, så borde dessa
samhällets uslingar ej heller vara från all varkunsamhet uteslutna. »För
lasten bör man hafva afsky, men ej för den felande medmänniskan,
hvilken man bör söka att rätta.» »Den», fortsätter han, »som är född
med lyckliga böjelser, som fått en sorgfällig uppfostran och haft
öfver-flödiga tillgångar till alla behofs fyllande, må ej mycket förhäfva sig
däröfver, att han ej begår stöld och rån.» Visserligen finner han den,
som »oroar staten», böra hindras från att ytterligare skada densamma;
men detta borde ske genom frihetens förlust, därunder samhället råder
öfver hans person och arbete, i syfte att tvinga honom att öka rikets
arbetsstyrka och »förbyta hans brottsliga lättja till en sedig idoghetsvana».
Det är för frihetsstraffen i motsats till de rådande affliktiva
kropps-straffen, den upplyste människovännen således höjer sin röst. Han
åberopar sig därvid, såsom vi hörde, på de filadelfiska erfarenheter,
hvilka vid denna tid genombrusade världen och i alla länder värmde
hjärtan och tände förhoppningar.
I den danska månadsskriften »Minerva» hade generalguvernören öfver
de Danmark tillhörande västindiska öarna, generalmajoren Ernst Fredrik
Waltersdorff, i november 1796 fått införd La Rochefoiicauld-Lian~
courts af honom öfversatta och något tillökade uppsats om »det
verkliga förbättringshuset eller beskrifning öfver fängelset i Filadelfia»,
med motto: ^Miseris succurrere disco». Denna uppsats öfversattes och
intogs i häftena 11—13 af Georg Adlersparres »Läsning i blandade
ämnen» år 1798. I densamma skildrades, hurusom William Penn vid
grundandet af sin koloni i Nordamerika 1681 väl försökt att få till
stånd en på kväkarnes fridsamma om än likafullt allvarliga uppfattning
byggd strafflag, men att denna efter många stridigheter måst gifva vika
för de hårda engelska strafflagar, hvilka stadgade dödsstraff för nästan
alla brott. Först efter tillkämpadt oberoende kunde de nordamerikanska
fristaterna å nyo upptaga arbetet på en förmildrad, af Beccarias aukto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
