Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon mån begränsade länsstyrelsernas rätt att till de allmänna
arbetsinrättningarna — nu i Karlskrona och Vadstena — döma försvarslösa.
Det medgafs dem att dit döma blott sådana lösdrifvare, som besvärade
allmänheten med tiggeri, och endast när utrymme saknades för deras
intagande i länets arbetshus, där sådant funnes; samt vidare sådana
personer, hvilka straffats för stöld och voro såsom lösdrifvare att anse.
Om än mildringarna i dessa bestämmelser, såsom snart visade sig, voro
fullkomligt illusoriska, funnos dock åtskilliga för de dömda förmånliga
stadganden, såsom t. ex. den, att efter arf, gåfva eller förvärfvande af
33 rdr 16 sk. b:co och tre de senaste månadernas oförvitliga uppförande
återvunnes friheten. Men rätten för myndigheterna att döma på
obestämd tid kvarstod alltjämt; och där något arbete vid anstalten icke
fanns, stod den försvarslöse lika uteslutande som förr hänvisad till den
klena utsikten, att någon arbetsgifvare skulle anmäla sig vilja uttaga
honom och så bereda honom laga försvar.
Väntade verkningar af den nya förordningen förspordes heller icke.
Det må ju icke hafva varit att begära, så länge man ännu icke visste
att rikta sig emot själfva grundorsakerna. Superiet rekryterade
oaflåt-ligt den afsigkomna klassen, lmfvudsakligen bestående af soldater, drängar
och gesäller. Sedan landet fått fred och soldatrotarna utan svårighet
besattes med oförvitligt och duktigt folk, upphörde här och flotta att
upptaga eller återupptaga dem; länskorrektionsanstalterna kunde icke rymma
dem; den nya inrättningen i Vadstena blef hastigt öfverfylld — ända
till 500 man voro stundom där inhysta —, och arbetet därstädes tröt.
Varbergs och Vaxholms fästningar anvisades för öfverskottet, men detta
fortfor att växa. Regeringen insåg, att ytterligare åtgärder måste
vidtagas. Den anbefallde därför 1819 revisionssekreteraren L. P. Risell
— sedermera adlad af Risells — att å justitiekanslersämbetets vägnar
besöka allmänna arbetsinrättningen i Karlskrona och fästningarna i riket
»uti hufvudsakligt ändamål att angående de därstädes för sysslolöshet
insatta personer meddela nödiga upplysningar» samt jämväl i andra
upp-gifna afseenden granska där rådande förhållanden, om hvilka berättelse
borde ingifvas jämte förslag »om de åtgärder och de anstalter, som i
öfverensstämmelse med, nådiga förordningen af den 31 aug. 1819 i
anseende till fångarne, efter föranledande af hvad utrönt blifvit, borde
vidtagas».
Under sin resa besökte Risell arbetsinrättningarna i Karlskrona
och Vadstena samt Kristianstads, Malmö, Landskrona, Varbergs,
Nya Alfsborgs, Göteborgs, Karlstens och Vaxholms fästningar.
Han finner å dessa platser förvarade tillsammans 586 försvarslösa,
af hvilka 356 förut varit anställda i krigstjänst men blifvit ur rullorna
utstrukna, 107 för detta betjänter och drängar, 56 handtverkare, 7
stadssoldater och 60 utan bestämdt yrke. Af samtliga befunnos 466
vara förut för brott dömda, 17 anklagade men ej förvunna samt 103 ej
lagförda eller straffade. Antalet af de för brott till fästning dömda
utgjorde 546; af dessa voro icke mindre än 397 dömda för stöld, 194
på lifstid och 203 på vissa år. Dömda och odömda fann han med
hvarandra dela lika villkor; äfven de senare voro vanligen fängslade
med järnbult kring ena benet, och enda arbetet för samtliga, utom de å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
