Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
person, som genom sina handlingar stört allmän frid och ordning och
därigenom ådagalagt fördärfvade böjelser, bör, så snart han blifvit om
itererad vanart och brottslighet öfvertygad och därför till ansvar skyldig
känd, icke förr entledigas från den allmänna uppsikt, hvar under
han såsom arrestant varit ställd, än han gifvit tillförlitliga prof
af förbättrade tänkesätt samt visat möjligheten för sig att kunna
redligen sig försörja». I följd häraf föreslås, att fästningsfånge, som
utstått sin strafftid, bör, då han dömts för vanfrejdande brott, förflyttas
till korrektions inrättning, därifrån han ej tinge utgå, förrän dess
styresmän ansågo honom skicklig att åter blifva fri medborgare samt han
erhållit laga försvar, som innefattade ständigt näringsfång.
Vidare föreslås, att dessa fångar, hvilka borde bevakas icke af
soldater utan af särskilda vaktbetjänte, måtte undergå en särskild
klassifikation, så att vissa fästningar — Varbergs, Malmö och Vaxholms —
anvisades dem, därinom de jämväl, i mån af sitt olika lynne och visade
uppförande, borde fördelas i särskilda rum och hvarje sådan klass varda
från de öfriga skild i umgänge och arbete. 1 öfrigt borde de i afseende
på undervisning, arbete och bestraffhingsgrunder behandlas lika med de
försvarslösa, hvarför ock en särskild prästman borde å hvar af de sagda
fästningarna för deras undervisande i salighetsläran anställas.
Beträffande lifstids fång arne borde Karlstens och Alfsborgs fästningar
samt Vanäs fästningsbyggnad för dem anvisas, och vid Karlskrona,
Kristianstad, Landskrona och Göteborg icke flera behållas, än som
oundgängligen erfordrades för fästningsverkens reparation och renhållning.
Deras bevakning skulle anförtros åt särskilda vaktbetjänte, hvilka skulle
vara försedda med skarpladdade gevär samt äga rätt däraf sig begagna
vid rymningsförsök eller andra hotande tilltag af fångarne. Under det
dessa vore instängda, borde de befrias från fängsel af black eller
järn-bult; men vid arbete utom fånggård borde en trepundig kula genom en
smal järnked af två alnars längd till förekommande af rymning fästas
vid fångens ena smalben.
Vidare föreslå kommitterade: att för fångarnes själavård särskilda
prästmän borde anställas; att vid Vanäs under den strängare arbetstiden
fångarne måtte få åtnjuta full fältportion, med undantag af brännvin,
som icke borde få utdelas oftare, än då fångarnes arbetsamhet och flit
»kunde förtjäna en sådan uppmuntran»; att särskild provianteringsstat
borde för fångarne fastställas; att deras bestraffning för olydnad och
sturskhet måtte bestå i fängelse uti mörkt rum på högst 14 dagar;
samt att deras klädespersedlar borde förfärdigas af olika färger, såsom
grått och grönt, deras hår afklippas nära intill hufvudet samt endast
träskor nyttjas.
Hvad slutligen anginge länshäktena och där uti förvarade arrestanter,
inskränkte sig kommitterade till förslag om anställande af fångpredikanter
vid sådana länshäkten, som ej vore belägna inom fästningarna, samt
löner till några vaktbetjänte.
Vi hafva utförligt redogjort för detta fullkomligt bortglömda
betänkande, enär detsamma synts oss i flera afseenden af största intresse.
Det representerar inom samma ram två tidsåldrars sinsemellan så vidt
skilda uppfattningar, den ena stadd i framryckande, den andra på åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
