Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbättring af sagda fängelser och deras inrättande med celler. Häruti
instämde statsrådets ledamöter, bland hvilka den forne fångvårdscbefen,
friherre Akerhielm, jämväl befann sig, och Kungl. Maj:t biföll deras
hemställan.
Uttrycket »deras inrättande med celler» är dunkelt. Det kan se ut,
som om meningen varit att ombilda länshäktena till cellfängelser.1 Men
så var ej förhållandet. Man afsåg blott att förse »hvarje fängelse med
några celler, i hvilka de största brottslingarne skulle insättas» — det
vill säga, ungefär samma anordning, hvilken friherre Akerhielm såsom
chef för fångvården genomfört vid korrektionsanstalterna och hvars
oförmåga att åstadkomma afsedda resultat utöfver straffdisciplinens område
erfarenheten redan så öfverflödigt vitsordat. Den reservation, Thomander
afgaf mot utskottsbetänkandet i frågan, likasom ock åtskilliga yttranden
under öfverläggningarna i stånden vitsorda till fullo regeringspropositionens
verkliga syfte; och en af utskottsledamöterna, borgmästaren Lagergren,
säger i borgarståndet den 31 mars, ovedersägligt och oemotsagdt:
»Kungl. Maj:ts proposition i denna fråga hvilar på grunder, som äro af
vederbörande auktoriteter uppgjorda och i enlighet hvarmed i hvarje
fängelse skulle inrättas några celler, hvaruti de största brottslingarne
skulle insättas. Efter denna plan är den uti kungl. propositionen
beräknade summa riktig.» Regeringen hade således icke i minsta mån i
fängelsefrågan förändrat signaler eller öfvergått till det cellsystem, om
hvilket upplysta fångvårdsvänner både inom- och utomlands nu alltmera
enat sig att såsom det bästa förorda.
Det kunde vid sådant förhållande icke väcka undran, att de
riksdagsmän, som ifrade för ett ändamålsenligare tillvägagående, än det
regeringen valt, i hvad de ansågo såsom en nationens lifsfråga, genom
begagnande af motionsrätten sökte fylla hvad som brast i
regeringspropositionen. Femton motioner väcktes i hithörande ärenden, däribland de
ffesta åsyftade att bereda rannsakningsfångar vid underdomstolarna å
landet rätt att, till dess dom därstädes fallit, kvarblifva i häradshäktena
och sålunda under rannsakningstiden undgå förpassning till de från
sedlig synpunkt så fördärfbringande länsfängelserna. Auditören R. Teofron
Cederschöhi, då sekreterare i fångvårdsstyrelsen, framställde
angelägenheten af fängelsebyggnadernas förbättring likasom äfven i öfrigt en mera
grannlaga fångvård samt föreslog, därest för kostnadernas bestridande
någon extra åtgärd kunde erfordras, att en särskild afgift för försäljning
och förbrukning af spirituösa drycker borde bestämmas. Hofmarskalken,
grefve G. J. Taube föreslog, att ständerna måtte anslå nödiga medel
till uppförande af ett straff- och förbättringsfängelse efter
filadelfia-systemet för sådana brottslingar, om hvilkas förbättring man kunde hysa
förhoppning, äfvensom att stats- och länshäktena och i allmänhet hvarje
blifvande straffängelse måtte organiseras i samma anda; hvarjämte, då
andre stadsläkaren i Stockholm, assessor N. V. af Grabbens,
hemställde om inköp af Gotska Sandön för anläggande därstädes af en
korrek-tionsinrättning, grefve Taube jämväl föreslog, att densamma måtte an-
1 Så har Brink i sitt arbete om »fängelsesystemerna» ocb efter honom
Hag-strömer i sitt om »frihetsstraffen» uppfattat saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
