Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
telse och ett missförstådt nit för hans fysiska bekvämlighet och njutningar. I
annat fall hyllades ett bedrägligt hjärnspöke under namn af människokärlek.
Fångens religiösa undervisning vore den säkraste grundval, på hvilken
all förbättring måste stödja sig, den rot, ur hvilken all pånyttfödelse
måste utgå för att äga friskhet och bära goda frukter. Därförutan blefve
all yttre förändring i uppförandet blott hyckleri. Själasörjaren borde
för brottslingen vara ett fridens budskap; uppfattade han sitt sköna kall
med klar insikt och utöfvade han det med andlig värma, skulle ock
dess verkningar blifva mera välsignelserika, än mången torde föreställa
sig. Det biträde han behöfde borde kunna åstadkommas på frivillig
väg; »vi äga», heter det, »ett missionssamfund i Sverige; månne det icke
här skulle finna ett rikt fält för sitt ädla omvändelsenit; ty, i sanning,
inom våra straffanstalter frodas hedendomen vida mer än ibland aflägsna,
i naturtillståndet ännu kvarblifna folkslag.»
En eller tvenne skollärare borde därjämte meddela fångarne
undervisning i vanliga skolämnen.
Efter att hafva uttalat sig rörande fångarnes föda, mathållningen,
deras beklädnad och sängkläder, stannar författaren vid den fråga,
»hvarpå hela straffanstaltens inre lif beror, nämligen fångarnes
sysselsättning». Han förordar sådant arbete, som kan tillgodogöras för
fängelsets eget behof, vidare sådant som på orten icke drifves eller af
näringsidkare af fängelset beställes, samt slutligen sådant, som erfordras
för statens och i synnerhet arméens behof. Att medelst entreprenad
ombesörja arbetet afstyrker han däremot på det bestämdaste.
Fängelse-föreståndaren borde blifva den egentlige arbetschefen och undervisningen
lämnas af vaktmästarne eller pålitliga, därom vidtalade yrkesmän. Någon
del af arbetsvinsten må tillfalla fången men icke disponeras af honom
under strafftiden, minst till förbättrande af sin kost.
Beträffande minskning af strafftid såsom påföljd af förbättring uttalar
sig författaren mycket varsamt. Han betviflar sådan benådnings nytta
men vill ej motsätta sig de auktoriteter, hvilkas motsatta mening han
anför; »önskar blott att strafftidens förkortning må beviljas med yttersta
sparsamhet och efter den noggrannaste pröfning».
Slutligen kräfver han, att, då fängelserna för män fullbordats,
peni-tentiärsystemet bör utsträckas äfven till fängelserna för kvinnor.
Härpå afslutas arbetet med en »återblick» på de gjorda förslagen,
därvid fogas kostnadsberäkningar och byggnadsritningar. Totalsumman
för det nya systemets genomförande inom alla svenska fängelser
upp-gifves till 2,777,820 rdr b:ko. Och sist sammanfattas de framställda
meningarna i fyra forslagspunkter: l:o att med möjligaste första en med
fångvården icke obekant jurist utsändes, åtföljd af en i byggnadskonst
kunnig person, för att taga närmare kännedom om utländska
peniten-tiäranstalters förvaltning, disciplin och byggnadssätt; 2:o) att vid då
innevarande riksdagen på grundlagsenligt sätt möjlighet bereddes att
under ständernas nästa sammanträde kunna öfverlägga om och antaga
det nya brottmålslagförslaget; 3:o) att en kommitté måtte bildas »för
att, så vida de af mig framställda grunder godkännas, föreslå de mindre
förändringar och tillägg, hvilka anses nödvändiga»; kommittéen borde
vara fåtalig, men själfskrifna ledamöter de tvenne ännu lefvande aktnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
