Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stratf- och arbetsfängelse Öppnadt: [-Nykon-strueradt:-] {+Nykon- strueradt:+} Dagceller: Nattceller: Kostnad:
i Karlskrona 1866 1880 26 300 397,000 kr.
å Nya Varfvet 1875 —• 50 236 110,000 »
i Malmö 1827 1876 137 304 320,000 »
å Långholmen 1724 1878 208 300 615,000 »
S:a 422 1,140 1,442,000 kr.
och tillägga, beträffande Varberg och Landskrona, att hvar af dessa
förfogade öfver 32 dagceller och 300 sofplatser i gemensamma logement.
De centrala straff- och arbetsanstalterna för kvinnor hade: den å
Norrmalm i Stockholm 24 dagceller och 250 sofplatser i gemensamma salar,
den i Norrköping 16 dagceller och 200 dylika sofplatser samt den i
Göteborg blott 6 dagceller och 100 sofplatser. Den progressiva metoden
enligt 1873 års förordning kunde emellertid med detta ringa cellantal
icke vid dessa fängelser tillämpas utöfver hvad angår på lifstid första
gången dömda fångar, hvilka skulle undergå föreskrifven celltid i
strafffängelset i Norrköping.
Det särskiljande af för brott och för lösdrifveri dömda kvinnor,
som sä länge varit af alla skäl påkalladt, genomfördes först 1849, då,
samtidigt med afförandet af 44 lifstidsfångar från Norrmalinsfängelset
till Norrköping, det gamla Smedjegårdshäktet anordnades ensamt för
försvarslösa kvinnor. Fullständigt blef dock ej detta särskiljande, dä
fortfarande kyrkan och sjukhuset inom straffängelset blefvo för båda
afdel-ningarna inom anstalten gemensamma.
De centrala fångvårdsanstalter, vid hvilka både för brott och för
försvarslöshet dömda personer intogos, de förra för att lida straff, de
senare för att undergå allmänt arbete, benämndes > straff- och
arbets-fängelser», de öfriga straffängelser. Så länge endast försvarslösa kvinnor
förvarades i det forna spinnhuset i Göteborg, benämndes det
arbets-fängelse; men sedan genom k. brefvet den 20 nov. 1866 förordnats, att
därvarande försvarslösa skulle öfverfiyttas till anstalten å Norrmalm och
Göteborgsfängelset i stället användas för kvinnor, som ådömts viss tids
straffarbete, hufvudsakligen barnamörderskor, och denna ändring skett
under juni månad 1867, ser man den förra benämningen utbytt mot
ensamt namnet straffängelse.
Kronoarbetskårens olika kompanier användes alltjämt på de olika
platser, där behof af deras arbetskraft kunde göra sig gällande.
Kompaniernas antal sammansmälte dock alltmera. I midten af 1850-talet
arbetade l:a (soldatklass) kompaniet vid Strömholms kanal, 2:a, 3:e
och 4:e kompanierna ä Karlsborg. 5:e i Karlskrona, 6:e å Enholmen
vid Gotland, 9:e och 10:e vid Rindö samt 11 :e å Kungsholmskastellet;
men 7:e och 8:e kompanierna voro redan då indragna, det 6:e
kompaniet upplöstes 1858, kårens soldatklass ändrades 1860 till ett
disciplinkompani, som förlädes vid Borghamns kalkstensbrott, samtidigt
hvarmed 4:e kompaniet införlifvades med 2:a och 3:e kompanierna ä
Karlsborg. Det af pionierklassen bildade 11 :e kompaniet förflyttades
1859 till Rindö. Vid 1870-talets ingång består kåren blott af disciplin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
